Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3247
Kaffei’n—Kagg.
324»
År 1930 importerade Sverige 44 700 ton k.
till ett värde av 59 mill. kr.
Världspro-duktionen uppgick till 1 900 000 ton, varav
1 230 000 ton (65 %) fr. Brasilien, 171000
(9 o/o) fr. Colombia och 114 000 ton (6 o/o)
fr. Nederländska Indien (främst Java), de
största kaffeproducenterna.
Kaffebuskarna tillhöra släktet
Coffe’a (fam. Rubia/ceoe), som omfattar ett
40-tal arter, alla träd el. buskar med
städse gröna blad, de flesta hemmahörande i
Afrika. Frukten är en stenfrukt
påminnande om ett körsbär; fruktköttet är
tunt och innesluter två på den inåt vända
sidan plattade stenar omgivna av ett
perga-mentartat skal. Själva fröskalet är
hinn-artat. Efter skörden avlägsnas
fruktköttet. Fröna, omslutna av pergamentskalet,
torkas och gå i handeln antingen med
detta el. genom en särskild procedur
befriade från detsamma. Endast tre arter
odlas i stort, nämligen C. ara’bica (A r
a-biskt kaffe), vars hemland är
Abessinien, C. libe’rica (Liberiakaffe),
antagligen från Liberia, och C. robu’sta
(Robustakaffe), som anses
härstamma från Kongoområdet. Kaffets arom
härrör fr. en eterisk olja, kaffeoljan,
samt vid röstningen bildade
sönderdel-ningsprodukter av den s. k. k a f f e g
arv-s y r a n, en i fröna förekommande
blandning av flera besläktade garvsyror. De
stimulerande verkningarna bero på
förekomsten av k a f f e i’n. Litt.: Olof
Jonasson: Kaffet och kaffeländerna (1932).
Kaffei’n el. c o f f e i’n. En organisk p
u-r i n-bas, som till 1,2 % ingår i kaffe och
till 2 o/o i te samt i små mängder i
choklad. K. kan även framställas syntetiskt
och har stor användning inom medicinen
på grund av sina stimulerande egenskaper.
Dess fullst. kem. namn är
trimetyldioxipu-rin.
Kaff erhirs. Se Andropogon!
Kaffrer (arab. ka’fir = otrogen). Till
b a n t u-gruppen hörande negerstammar i
s. ö. Afrika. Ursprungligen boende i
Sam-besiområdet trängde k. på 16- och
1700-ta-let mot söder, varvid de kommo i krigiska
förvecklingar med hottentotterna och de
från s. kommande vita nybyggarna.
Nu
varande utbredningsområde mot n. ung. till
Sansibar, mot s. till Stora Fiskfloden. K.,,
som såväl fysiskt som psykiskt höra till
de förnämsta negerfolken, äro utpräglade
boskapsskötare men idka även något
jordbruk.
Kafi’rer (arab. ka’fir = otrogen).
Bo-skapsskötande folkstam i Kafirist a’nr
ett fjällområde i n. ö. Afganistan. K. ha
bevarat en av de ålderdomligaste formerna
av de indoeuropeiska språken, och i
deras-kultur och religion märkas också flera
ursprungliga, indoeuropeiska drag.
Kafta’n (turk.). En i österlandet vanlig
långrock med vida ärmar.
Kaga. Socken i Östergötlands län
(Hanekinds härad). 590 inv. (1931).
Kage’ra. Flod i Öst-Afrika, Victoria.
Nyansas största tillflöde och Nilens
viktigaste källflod, med källor på högplatån ö.
om Kivusjön. Längd: omkr. 850 km, varav
omkr. 110 km segelbara.
Kagg, Lars, f. 1595, d. 1661.
Fältmarskalk och riksmarsk, härförare i de flesta.
KAFFERKRIGARE.
Fotografi»
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
