Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3249
Kaggeholm—Kaiser.
3250
av Gustav II Adolfs fälttåg. K. var även i
tjänst hos Moritz av Oranien, Fredrik V
av Pfalz och Karl X Gustav.
Kaggeholm. Medeltida herrgård i
Uppland, Ekerö socken (Stockholms län), på
Lillön i Mälaren.
Ka’goshima [-sjima]. Hamn- och
fabriksstad i Japan (s. Kiushiu). 125 000 inv.
(1925).
Kahr, Gustav v o n, f. 1862. Bayersk
politiker. K. spelade en framträdande roll
vid Hitlers statskuppsförsök i Bayern 1923,
då han först som generalstatskommissarie
understödde de upproriska men sedan
oförmodat lät häkta upprorsrörelsens ledare.
Ka’ibarpasset el. Khyberpasset.
Fjällpass på gränsen mellan Indien och
Afganistan strax s. om floden Kabuls
dalgång, omkr. 1 030 m. ö. h. K. är den
bekvämaste vägen mellan de båda länderna
och ett av de viktigaste passen på jorden.
De flesta erövrare av Indien ha kommit
genom K. En britt, strategisk järnväg
genom K. fullbordades 1925.
Ka’ifas. En judisk överstepräst omtalad
i N. T. (Matt. 26 kap., Luk. 3 kap., Joh.
11 och 18 kap., Apg. 4 kap.).
Kai-feng. Huvudstad i provinsen Honan
i Central-Kina, s. om Hoang-ho, med
ståtliga palats och tempel. K. var 960—1125
under Sung-dynastien Kinas huvudstad.
Omkr. 100 000 inv. (1923).
Kaima’n. Se Krokodildjur!
Kaini’t (grek. kaino’s = ny). Ett salt,
som utgör en av huvudbeståndsdelarna i
kalisaltlagren vid Stassfurt och användes
dels som kaligödselmedel, dels till
framställning av kaliumsulfat. I kem.
hänseende består k. av kaliumklorid och
magnesiumsulfat.
Kainozo’iska serien el. eran (grek,
kai-no’s = ny och zo’on = djur). Den sista av
de stora huvudavdelningarna i jordens
historia, omfattande tertiär- och
kvartärpe-rioderna.
Kainsmärke. Det tecken, som Gud gav
Kain för att skydda honom fr. blodshämnd
(1 Mos. 4 kap. 15 v.), numera i allm. märke
el. prägel i en människas anlete av ondska
och brott.
Kainz [kajnts], Jo sep h, f. 1858, d.
1910. Tysk skådespelare verksam i
Munchen, Berlin och Wien, en av sin tids
förnämsta scenkonstnärer, störst som tragiker.
Ka’iro (arab. Masr-el-Ka’hira = Ka’hirs,
d. v. s. planeten Mars’, stad). Afrikas
största stad, huvudstad i Egypten, belägen
på Nilens östra strand strax nedom den
plats, där floden delar sig för att bilda
sitt delta. K. har delvis europeisk
bebyggelse, universitet, bibliotek, en mängd
öppna platser och palats. Till större delen
har K. dock bevarat orientalisk prägel,
med trånga, slingrande gator, basarer och
moskéer. Moskén el-Azhar innehåller den
muhammedanska världens berömdaste
högskola. Där det nuvarande K. ligger, låg
redan under gammalegyptisk tid en
förstad till det gamla Heliopolis, vars ruiner
alltjämt kvarligga utanför den nuv.
staden. Denna grundades av araberna på
900-talet och blev huvudstad 973. 1 065 000
inv. (1927), till övervägande del
muhammedaner.
Kairone’ia (lat. Choerone’a). Stad i det
antika Grekland (Boiotien), bekant som
slagfält 338 f. Kr., då Filip av Makedonien
besegrade atenarna och tebanerna m. fl.
och 86 f. Kr., då Sulla besegrade
Mitrida-tes’ armé.
Kairoua’n. Stad i det inre Tunisien i n.
Afrika, en av muhammedanernas heliga
städer. K. har mer än 80 moskéer, bl.
vilka den berömda Sidi Okbamoskén.
Tillverkningen av mattor är berömd. 18 500
inv. (1926).
KaisarFje (lat. Ccesarea). Stad i Turkiet
(mell. Mindre Asien), medelpunkt i ett rikt
jordbruksområde. 39 500 inv. (1927).
Kaiser [ka’j-] (tysk, av lat. Caesar}.
Bet. kejsare.
Kaiser [ka’j-], Georg, f. 1878. Tysk
expressionistisk förf., dramatiker, bl. vars
många arbeten märkas Gas, 2 bd. (1918—
20).
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
