Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3301
Ka’per—Kapita’1.
33Ö2
av en församling, som har egen kyrka och
egen präst, kapellpredikant.
Numera hålla k. på att avvecklas, i det att
de förvandlas till annexförsamlingar el.
uppgå i moderförsamlingen. — K a p e
1-1 a’n, se Kapi a’n!
Ka’per, Ernst, f. 1874. Dansk
skolman, germansk filolog, sedan 1917
borgmästare (för skola och näringsväsende) i
Köpenhamn.
Kape’rnaum. Forntida stad i Galiléen
vid n. v. stranden av sjön Gennesaret,
medelpunkt för Kristi verksamhet i
Galiléen.
Kapeti’ngerna el. kapetingiska
ätten. En fransk konungaätt (987—
1792, 1814—48), vars stamfar var Hugo
Capet. Jfr C a p e t!
Kapfrukter. Gängse beteckning för fr,
Syd-Afrika importerad frukt. På grund av
årstidernas omkastning på s. halvklotet
jämfört med det n. komma k. hos oss i
handeln på en tid, då inhemska frukter i
det närmaste saknas.
Kapilla’relektrome’ter (el. k a p i 11 ä r-).
Se Elektrometer!
Kapillarite’t (lat. capi/llus = hår) el.
hår rörsfe nomen. Vätskor,
instängda i fina rör, visa vid sin yta egendomliga,
på ytspänningen beroende egenskaper,
vilka kallas k. I vidsträckt bemärkelse
menas med k. alla ytspänningsfenomen, då en
vätska berör en fast kropp. Somliga fasta
ämnen fuktas av en viss vätska, t. ex.
rent glas av vatten. I detta fall höjer sig
vätskan intill glasytan, så att
gränsvinkeln blir nära noll. Inuti ett
smalt rör av detta material ställer sig
vätskan högre än utanför detsamma. I
andra fall fuktas ej det fasta ämnet av
vätskan, t. ex. då vatten berör en
infettad glasyta eller kvicksilver glas.
Gränsvinkeln är då bortåt 180°, och i ett smalt
rör (»hårrör» el. kapillär) står
vätskan lägre än utanför detsamma.
Skillnaden mellan vätskeytorna inuti och
utanför röret är i dessa fall omvänt
proportionell mot rörets diameter. På k. beror
bl. a. vattnets uppstigning i en sockerbit
och fotogenets i en veke. Man tolkade
tidigare k. som yttringar av en särskild
kraft, kapillärkraften el. h å
r-rörskraften.
Kapillä’rer (lat. capi/llus = hår). 1. Se
K a p i 11 a r i t e t! 2. K. el. h å r k ä r 1,
h å r r ö r s k ä r 1. De ytterst fina och
tunn-väggiga blodkärl, som förbinda artärer
och vener och som utbreda sig såsom ett
finmaskigt nät överallt i kroppen. K:s
väggar bestå av ett enda lager platta
celler, varför såväl syre och kolsyra som
andra näringsämnen och avfallsprodukter
lätt kunna passera igenom dem. T. o. m.
de vita blodkropparna kunna
genomvandra. I ett vilande organ äro en del av. k.
sammanfallna och blodtomma. Då organet
träder i funktion, fyllas också dessa med
blod för att tillfredsställa den ökade
ämnesomsättningens krav (kapillära
re-gulationsmekanismen).
Kapillärkraften, kapillärrör. Se
Kapillaritet!
Kapillä’rt vatten. Jordfuktighet, d. v. s.
vatten, som av kapillariteten
hålles kvar i jorden.
Kapita’1 (lat. ca’put = huvud). En term,
som i de flesta nationalekonomiska
framställningar bet. de produktionsmedel, som
icke äro av naturen givna
(naturtillgångar) utan äro en produkt av naturens
als-tringsförmåga och människans arbetskraft
i förening (producerade produktionsmedel),
såsom byggnader, transportanläggningar
och råmaterial. K. i denna mening kallas
ofta realkapital. Bealkapitalet mätes
i penningar, och värdesummorna för
real-kapitalet utgöra det abstrakta
kapitalet el. vad som i dagligt tal kallas
kapital. Bealkapitalet indelas ofta i
rörligt och fast. Med rörligt
realkapital avses de nyttigheter
(råmaterial, halvfabrikat), som i ett visst
ögonblick befinna sig i produktionsprocessen
och för varje ögonblick skjutas ett stycke
framåt i denna för att slutligen helt
lämna den och övergå till konsumenterna för
omedelbar konsumtion. Fast r e a 1 k
a
Ord, som saknas under K, sökas under C.
111 — Åhlén. & Söners Uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
