Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keyland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3405
Keyland—Khartu’m.
3406
K. 1, berömd skriftställarinna och
kulturkritiker, som även i utlandet nått stor
uppskattning. K. är en idealistisk och
varmhjärtad förkunnerska av 1880-talets
radikala, positivistiska och evolutionistiska
idéer, som hon sammansmälte med en
romantisk individualism och intryck från
Nietz-sche. Med levande intresse ägnade hon sig
åt sociala problem. Anhängare av
kvinnans frigörelse vände hon sig likväl bl. a.
i boken Missbrukad kvinnokraft (1891)
mot kvinnorörelsens överdrifter. Sin
optimistiska livssyn och sina radikala åsikter
om erotikens fördjupande, om uppfostran,
barnens rätt och andra sociala och etiska
problem framlade hon i uppmärksammade,
oftast mycket omstridda arbeten, bland
vilka märkas Tankebilder (1898),
Livslinjer (1903—06), Barnets århundrade (1900)
och Kvinnofrågan (1909). En betydande
litterär insats gjorde hon genom sina
essayer över Goethe, makarna Browning
(sammanförda under titeln Människor,
1899), Anne Charlotte Leffler, C. J. L.
Almqvist m. fl. Hennes intresse för
folkuppfostran framträder i populära
småskrifter: Skönhet för alla, Bildning m. fl.
Under och efter världskriget verkade hon
i tal och skrift i folkförsonande syfte.
Bland hennes skrifter från denna tid
märkas En djupare syn på kriget (1916) och
Allsegraren (1918—24). Litt.: J.
Landquist: Ellen Key (1909). L. Hamilton:
Ellen Key. En livsbild (1904). En bok om
Ellen Key (av flera förf., 1919). A. M.
Holmgren: Ellen Key, människovännen
(Verd. småskr. n:r 279). M.
Leche-Löf-gren: Ellen Key (1930). 4. Karl Axel
Helmer K., f. 1864. Son till K. 2,
tidningsman, huvudredaktör för Svenska
Dagbladet 1897—1907 och sedan 1909.
5. Einar Samuel Henrik K., f.
1872. Son till K. 2, överläkare och
direktör vid Maria sjukhus i Stockholm,
professor vid Karolinska institutet sedan 1923
och världsberömd kirurg. Led. av Vet. ak.
Keyland, Nils, f. 1867, d. 1924.
Folk-livsforskare och museiman, bekant för sina
undersökningar rörande folkmusik och
värmlandsfinnarnas förhållanden.
Keynes [kejns], John Maynard, f.
1883. Eng. nationalekonom, matematiker
och politiker. K. har ivrat för rev. av
Ver-saillesfreden och för penningväsendets
fotande på en fast varubasis (i st. f. på
guldet el. på fluktuerande myntfot). Led. av
Vet. ak.
Keys [kis] el. Florida Keys. En rad
låga korallöar, som fr. Floridas s. spets
skjuta ut mot v. Numera leder en järnväg
över revet till staden och krigshamnen
K e y W e s t [ki oä’st].
• Keyserling [ka’js-], Hermann von, f.
1880. Tysk förf, och levnadsfilosof av
baltisk härkomst, ledare sedan 1919 av en
»vishetsskola» i Darmstadt. Bl. hans
skrifter märkas Das Reisetagebuch eines
Phi-losophen (1919, sv. övers, österland och
Västerland, 1922) och Das Spektrum
Europas (1928).
Key West. Se Keys!
K. F. Förk. för Kunglig
förordning och Kooperativa
förbundet.
K. F. J. Förk. för K i 1—F r y k s d
a-lens Järnväg.
K. F. U. K. Förk. för Kristliga
föreningen av unga kvinnor.
K. F. U. M. Förk. för Kristliga
föreningen av unga män.
Kg. Förk. för kilogram och ku
1-sprutegevär. — Kgkal., förk. för
kilogramkalori (se Kalori!).
Kgl. Förk. för kunglig.
Kgm. Förk. för kilogrammeter.
Khaibarpasset. Se Kaibarpasset!
Khaki. Se K ak i!
Khan el. kan. (pers.). Bet. furste. Titel
i asiatiska länder för guvernörer,
hövdingar o. d.
Khartu’m el. K a r t u m. Huvudstad i
Anglo-Egyptiska Sudan vid sammanflödet
av Vita och Blå Nilen. K. har livlig handel
och flera vetenskapliga institutioner. K.
förstördes under Mahdiuppropet 1885 men
är nu återuppbyggt. 42 000 inv. (1929). Med
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
