Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keyland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3407
Khediv—Kiel-bukten.
3408
Omdurman och Norra Khartum har staden
omkr. 250 000 inv.
Khediv. Se K edi v!
Khmer. Se Indokineser!
Khond el. k u i. Ett folk i östra delen av
Främre Indien, som i språkligt hänseende
är att räkna till dravidafolken.
Khorassa’n. Persiens nordostligaste
provins, ung. så stor som Lappland. Omkr. 1
mill. inv.
Kho’tan-Da’rja. Flod i Öst-Turkestarf,
biflod till Tarim, med källor i
Karakorum-bergen, vissa årstider utsinande. K.
genom-flyter den bördiga och folkrika
Khotan-oasen.
Khyberpasset [ka’jba ] (eng.). Se K a
i-barpasset!
Kiaby. Socken i Kristianstads län
(Vil-lands härad). 944 inv. (1931).
Kia’ng {E’quus kia’ng). Den största av
alla vildåsnor med en mankhöjd av 1,30 m.
Färgen är ovan kastanjebrun, under
gulvit. K. förekommer i flockar i Tibet och v.
Himalaya. Den är mycket svår att täm ja.
Kiang-si. Provins i Central-Kina s. om
Jang-tse-kiang, med 173 000 kvkm ung.
dubbelt så stor som Svealand. 27 mill. inv.
(1926). Huvudstad: Nantschang.
Kiang-su. Provins i Central-Kina vid
kusten, med 105 000 kvkm lika stor som
Norrbottens län. 34 mill. inv. (1923). K.
är ett fruktbart slättland med bomulls- och
risodling. Huvudstad: T s c h i n-k i a n g.
Kia’sm el. c h i a’s m (grek. ki’asma =
korsformigt tecken, av bokstaven X, ki,
vilken liknar ett kors). 1. Inom retoriken
ett slags antites, där det ena ledet har
omvänd ordföljd, t. ex. jag ser det bättre, men
det sämre gör jag. 2. Ett oäkta el. till sin
äkthet betvivlat textställe, på grund av det
skolastiska bruket att utmärka dylika med
ett kors. 3. (Av ön Ki’os, under antiken
säte för en musikalisk skola). Konstlat
uttryckssätt, urspr. inom musiken.
Kiau-tschou el. K i a u t s c h a u. Stad på
Kinas s. ö. kust (prov. Shan tung). Ett
område omedelbart intill K., ung. så stort som
halva Öland, arrenderades 1898 av
tyskarna, som befäste dess huvudort T s i n
g-t au och gjorde den till en väl utrustad
hamnstad. Den intogs 1914 av japanerna,
som 1922 återlämnade K. till Kina.
Området har omkr. 200 000 inv.
KibFtka (rysk.). Bet. egentl. kirgisiskt
tält. Ett slags ryskt fordon med ett över
baksitsen spänt tak av mattväv. Ordet
förekommer i Norrbottensdialekter.
Ki’dde, Harald Henrik S a g e r, f.
1878, d. 1918. Dansk, förf, av romaner, bl.
a. Järnbäraland (1921), ämnad som
inledning till en redogörelse för Värmlands öden
genom 100 år.
Kidderminster [ki’ddominsto]. Stad i
mell. England, med bekant
mattillverkning. 27 000 inv. (1921). —
Kiddermin-stermattor, ett slags efter K.
uppkallade mattor av två olikfärgade lager av
tvåskaftväv, tillverkade i hel- och halvylle
el. av bomull.
KPderlen-Wächter, Alfred von, f.
1852, d. 1912. Tysk diplomat och statsman,
under vars utrikesministertid 1910—12 en
uppseendeväckande tysk aktion i
Ma-rokkokonflikten (se d. o.!) ägde rum
(»Pan-thersprånget till Agadir» 1911), vilken var
nära att framkalla ett allmänt europeiskt
krig.
Ki’dron. En dalgång och en bäck
utanför Jerusalem.
Kiel [kil], F r i e d r i c h, f. 1821, d. 1885.
Tysk tonsättare, vilken tack vare mäktiga
körverk (främst oratoriet Christus) anses
som en av 1800-talets märkligaste
kyrko-komponister.
Kiel [kil]. Stad i Tyskland i n. v.
Preussen (prov. Schleswig-Holstein) vid en vik
av Kielbukten. K. är en viktig sjöstad med
krigshamn nära Nord-östersjökanalens
mynning i Östersjön samt med livlig
handel och industri. K. har universitet och är
medelpunkt för Schleswig-Holsteins
kulturliv. 214 000 inv. (1930).
Kiel-bukten. Havsvik i s. v. Östersjön
mellan den tyska kusten och de danska
öarna. K. står genom Lilla och Stora Belt
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
