Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3421
Kina.
3422
började buddhismen vinna insteg, och K.
kom i förbindelse med araber och romare.
Kejsar Tsai-tung (626—649) härskade över
hela Central-Asien ända bort mot
Kaspiska havet, men under hans efterträdare,
Tang-dynastien, förlorades det ena
området efter det andra. 1280 enades åter hela
K. av Kublai-Khan, en av Djingis-Khans
ättlingar. Han besöktes bl. a. av Marco
Polo. Under den följande dynastien Ming
(1368—1644) började de närmare
förbindelserna med européerna; portugiserna
grundade 1553 faktoriet Macåo, och
missionsverksamheten begynte. 1644
bemäkti-gade sig mandsjuerna Peking och grundade
den 1912 störtade dynastien Tsing. I slutet
av 1600-talet upprättade fransmän och
engelsmän handelsfaktorier i Canton. Under
kejsar Kien-lung (1736—96) erövrades
åter Tibet. Under slutet av 1700-talet
tillspetsades förhållandet till européerna,
vilka av kinesiska regeringen behandlades
och betraktades som barbarer och
jämställdes med Kinas grannfolk. Spänningen
skärptes genom engelsmännens
smyghandel med opium och utlöstes i det s. k.
opiumkriget 1839—42, varigenom K.
tvangs att öppna ett flertal hamnar för
européerna. Det fruktansvärda
tai-ping-upproret undergrävde dynastiens
auktoritet. Ett nytt krig 1856—61 med England
tvang K. till ytterligare eftergifter.
Under kejsarinnan Tsi-hi (1861—1912)
förlorade K. flera landområden (Annam,
Burma, Korea, Formosa m. fl.), vilket
jämte övriga förödmjukelser från
stormakternas sida dock slutligen väckte den
slumrande nationalkänslan i K. Det mot
främlingarna riktade boxarupproret 1900
kvävdes visserligen, men i okt. 1911 utbröt
revolution och ledde till den siste kejsarens,
den 6-årige Hsuan-tungs, avsättning 1912.
Sedan dess råder ett slags anarkisk
repu-blikanism, i praktiken yttrande sig i
periodiska inbördeskrig och militärdiktaturer.
Republikens förste president Y u a n S h
i-K a i styrde landet med järnhand men
nedbröts av ett misslyckat försök att låta
utropa sig till kejsare och dog 1915.
Svårigheterna skärptes av Japans försök att
tillvälla sig protektorat över K. (»de 21
punkterna» 1915). Under åren 1919—22
på-gingo ständiga strider om makten mellan
Wu Pei-fu, som behärskade Central-Kina,
Feng Yii-siang, som innehade de n. v.
provinserna, och Mandsjuriets herre
Tschang-Tso-Lin. I Canton befäste Kuo-min-tangs
(nationalistpartiets) ledare Sun-yat-sen
sin makt och förklarade 1921 Syd-Kina
som republik. Efter Sun-yat-sens död 1925
vann det kommunistiska inflytandet
alltmer insteg i Canton, där den ryske
agenten Borodin fungerade som rådgivare.
Kravaller i Canton och Shanghai ökade
jäsningen, och de framgångar, som den av
Tschiang Kai-shek med rysk hjälp
organiserade nationalistarmén vann under ett
fälttåg mot Central-Kina, ökade
nationalisternas självförtroende. En bojkott mot
England i Canton spred sig till Han-kou
och utvidgades till utländska varor över
huvud. England visade 1926 sitt
tillmötesgående genom att avstå från sina
koncessioner i Han-kou och Kiu-kiang, men
de andra makterna följde ej detta
föredöme. S. å. inträdde en brytning mellan
kommunisterna i Canton och Han-kou och
de östkinesiska nationalisterna under
Tschiang Kai-shek. Dennes trupper
besatte kinesstaden i Shanghai, och Nanking
utsattes för plundring av sydtrupperna.
Genom Tschang-Tso-Lins ingripande, bl. a.
en husundersökning i ryska ambassaden i
Peking, som avslöjade ryssarnas del i
nationaliströrelsens utveckling,
försvagades det ryska inflytandet, och
nationalisterna i Nanking kommo till makten.
Angrepp riktades mot Nord-Kina, och
Mand-sjuriets härskare Tschang-Tso-Lin tvangs
slutligen 1928 att utrymma Peking. Han
avled strax efteråt till följd av skador
vid ett bombattentat. I juni 1928 hölls en
stor kongress i Nanking, där de stridande
generalerna enades om att skapa ett
»en-hetsrike», dit även Mandsjuriet under
Tschang-Tso-Lins son anslöt sig. Enigheten
blev ej långvarig, och generalerna upptogo
snart åter sina inbördesfejder, men en ny
samling kom 1931 till stånd som
reaktion mot Japans invasion och
ockupationshot i Mandsjuriet. Om förh. till Japan,
se Japan sp. 3136—3137 i band VI!
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
