Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kina - Kina-alkaloider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3423
Kina-alkaloi’der—Kindberg.
3424
Under allt detta och trots främlingshatet
har under senare tid K. i viss mån
euro-peiserats; hårpiskan och fotbindningen ha
avskaffats m. m. Litt.: E. Nyström: Det
nya Kina (1913). J. G. Andersson: Draken
och de främmande djävlarna (1926). B.
Karlgren: Ordet och pennan i Mittens
rike (1918). Från Kinas tankevärld (1929).
Kina och Japan (i Norstedts
Världshistoria bd 15, 1928). R. Essén: Från Asiens
oroshärdar (1931).
Kina-alkaloi’der. Ett stort antal viktiga
alkaloider, som bundna vid garvsyror
förekomma i kinabark. I kemiskt avseende
äro av synnerligen komplicerad
sammansättning och innehålla kinolin- och
pyridinringar. De viktigaste k. äro k
i-n i’n och c i n k o n i’n, av vilka det förra
har stor användning som
febernedsättan-de medel och framför allt som
profylak-tiskt och terapeutiskt medel mot frossa
(malaria). Det är en stark bas och användes
mest i form av sulfat, vars lösning smakar
starkt beskt och visar blå fluorescens.
Stora doser förorsaka
förgiftningssymptom, särskilt från nervsystemet. En del
närstående, syntetiskt framställda ämnen,
o p t o c h i’n, v u z i’n m. fl. ha på senaste
tid fått användning i medicinen på grund
av sin bakteriedödande förmåga.
Ki’nabark. Barken av C inch o’ na-ar ter
(kinaträd). Se Cinchona, K i n
a-alkaloider!
Kinagräs. Se Boehmeria!
Kina slott. En under drottning Lovisa
Ulrika efter ritningar av K. F. Adelcrantz
1763 uppförd byggnad vid Drottningholm,
hållen i en av kinesisk stil lätt påverkad
rococo.
Kinaträd. Se Cinchona!
Kinberg, Olof Vilhelm, f. 1873.
Sinnessjukläkare och rättspsykiater,
överläkare och direktör vid Stockholms stads
sinnessjukhus å Långbro 1908—27, prof,
vid Karolinska institutet sedan 1921, förf,
av flera vetenskapliga arbeten och den
populära Aktuella kriminalitetsproblem i
psykologisk belysning (1930).
KINA SLOTT. Fotografi.
Kincardine [kinka’din]. Grevskap i ö.
Skottland.
Kinch [kink], Karl Fredrik
Kristian, f. 1892. Skådespelare och sångare.
K. anställdes vid Stora Teatern i Göteborg
1918 och är sedan 1927 chef därstädes.
Kinek, Hans Ernst, f. 1865, d. 1926.
Norsk förf, av romaner och skådespel.
Många av dessa skildra västnorska
folktyper, t. ex. Sneskavlen brast (3 bd, 1918
—19), i ett ofta extatiskt språk, som är
starkt genomsprängt av dialektord;
andra behandla renässansens brytningstider,
andra åter moderna psykologiska
konflikter. J j
Kind (isl. kind — släkt, ätt). Härad i
Älvsborgs län.
Kinda (isl. kind = släkt, ätt). Härad i
Östergötlands län.
Kinda kanal. En 80 km lång vattenväg
från sjön Juttern i s. ö. Östergötland
genom Åsunden, Järnlunden och
Stångån till Roxen. Omkr. 27 km äro
grävda eller sprängda. K. har 15 slussar
övervinnande en höjdskillnad av 52,8 m.
K., som byggdes 1856—1871, är en bekant
turistled.
Kindbackar. Grova klotsar, som på en
fartygsmast uppbära långsalningen.
Kindberg, Nils Conrad, f. 1832, d.
1910. Botanist, lektor i Linköping,
framstående mosskännare. K. utgav även
Östgöta flora (1861).
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
