Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3447
Klas—Klav.
3448
nomflyter först sjön Rogen och går
därpå in i Norge till Fämunsjön, vars
avlopp i Norge kallas Trysilälven och först i
Värmland får namnet K. I Värmland
utbildas kring densamma en typisk
flodslätt. K. mynnar med två armar i Vänern
vid Karlstad. Mellan Vingäng och
Ede-bäck är den segelbar, men nedom Edebäck
finnas flera vattenfall, ss. vid Deje och
Forshaga. Längden är omkr. 460 km,
vattenområdet omfattar 12 000 kvkm, och den
normala medelvattenmängden utgör 170
kbm i sek. K. har stor bet. som flottled
och som drivande industriella verk.
Klas. Mansnamn, förk. av Nikolaus.
Klase. Se Blomställning!
Klason, Johan Peter, f. 1848.
Kemist, professor vid Kgl. Tekn. Högsk.
1890—1913, förf, av en mängd skrifter i
sitt fack, bl. a. undersökningar över
vedens kemi och teknologi. Led. av Vet. ak.,
förste hedersled, av Ing. vet. ak.,
hedersled. av Lantbr. ak. m. fl. lärda samfund.
Klass (lat. cla’ssis = avdelning). 1. En
grupp i allm. av samhörande el. likartade
personer el. ting, t. ex. samhällsklass
(människor i samhället med samma
levnadsvillkor och samma intressen),
skolklass, o. s. v. 2. Ett fartyg säges ha k.,
när det innehar certifikat utfärdat av ett
av vederbörande lands regering godkänt
klassificeringssällsk a.p,
innehållande uppgifter rörande fartygets
konstruktion, maskineri, ålder m. m. till
ledning för assuradörer och befraktare. 3.
Term vid naturvetenskapliga indelningar;
inom den systematiska botaniken t. ex.
bet. k. sålunda en av sexualsystemets 24
avdelningar. Jfr Linnés
sexualsystem!
KlassicFsm (lat. cla’ssicus =
tillhörande första klassen, mönstergill). En
stilriktning inom vitterhet och konst, som
uppställer den antika (klassiska)
litteraturen och konsten som mönster. — K
lassi c i t e’t, mönstergillhet;
sammanfattande namn på den antika kulturen. Jfr
Irans k-k lassis k, N y
klassicism!
Klassifice’ra el. k 1 a s s i f i e’r a (lat.
cla’ssis — avdelning). Bet. indela i
klasser. — Klassifikati o’n, en
fullständig, systematiskt genomförd indelning i
klasser med över- och underavdelningar.
Klassificeringscertifikat. Se Klass!
Klassificeringssällskap. Halvofficiella
institutioner, vilka på redares anmodan
låta verkställa klassbesiktning och utfärda
klasscertifikwt. Det största
klassificerings-sällskapet i världen, Lloyd’s Register of
British and foreign Shipping, har
»klassat» 48 o/o av världstonnaget samt 65 %
av det sv. tonnaget, eller totalt icke
mindre än 33 655 000 brutto registerton. Bland
övriga sällskap har American Bureau of
Shipping klassat 9 000 000 br. ton, Bureau
Veritas (Frankrike) 6 124 000 ton, British
Corporation 5 168 000 ton, Italiano
3 443 000 ton och Norske Veritas 2 230 000
ton (1931). Fartygen och
klassificerings-resultaten uppföras i av sällskapen
utgivna s. k. registerböcker.
KlassPk (skämtsam singularbildning till
klassiker). Underlig figur, »original».
Kla’ssiker (sing. och plur., lat.
cla’s-sicus). En mönstergill, allmänt erkänd
förf., konstnär el. vetenskapsman; även en,
som företräder en välbalanserad,
harmonisk och traditionell, d. ä. »klassisk»
stilriktning (mots.: rom a’n t i k e r); förf,
el. konstnär från antiken (»klassiciteten»).
Kla’ssisk (lat. cla’ssicus = tillhörande
första klassen, mönstergill). I vidsträckt
bet. mönstergill, utmärkt, i inskränkt bet,
tillhörande den antika kulturen.
Kla’stisk (grek. kla’sis =
sönderbtyt-ning). Bet. för bergarter, som uppstått av
brottstycken av andra bergarter, t. ex.
sandsten, breccia, konglomerat.
Kla’un. Försvenskad stavning av
clown.
Klausenburg. Tyskt namn på» C 1 u j.
Klausu’l (lat. cla’udere = avsluta). En
slutformel el. en tilläggsbestämmelse till en
framställning.
Klav (lat. cla’vis = nyckel). 1.
»Nyckeln» till en hemlig skrift, varigenom den-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>