Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3455
Kli—Klingdikt.
3456
Kli. De skaldelar, som frånskiljas från
säden vid dess förmalniug, och som
utgöra ett uppskattat fodermedel, då de
innehålla en större eller mindre del av den
kvävehaltiga frövitan.
Klibbal. Sv. namn på A’lnus glutj,no’sa.
Kliché el. klis^hé (fransk, clicher =
smälla, syftande på ljudet vid
avtryckningen). Urspr. ett av ngt plastiskt ämne
gjort avtryck av en upphöjd el. fördjupad
skrift, inom boktryckarkonsten numera en
metallplatta, med vilken tryckta
illustrationer framställas.
Klie’nt (lat. cli’ens = skyddsling). 1. I
det antika Rom en person, som icke hade
fulla medborgerliga rättigheter och som
stod i beroende av en skyddsherre
(patro’-nus). 2. I modern betydelse en
advokatkund el. en läkares patient. — K 1 i e
n-t e’l, klientförhållande; en advokats
kundkrets el. en läkares patienter.
Klijnakte’rium (grek. klimakte’r =
vändpunkt). Den period, då de kvinnliga
könsfunktionerna (menstruation,
koncep-tionsförmåga) upphöra, vanl. i
45-års-åldern.
Klimat (grek, kli’ma = lutning).
Atmosfärens medeltillstånd på en viss ort.
K. uttryckes med hjälp av klimatiska
ele-mént, till vilka höra strålningsvärme,
lufttemperatur, luftfuktighet, molnighet,
nederbörd, avdunstning, lufttryck och
vindar, rörande vilka uppgifter erhållas från
de meteorologiska observationsstationerna.
Man brukar urskilja s o 1 ä’r t klimat,
varmed förstås det k., som skulle råda, om
solstrålningen ensam verkade utan att
atmosfär funnes, och fysiskt klimat,
det under inverkan av atmosfären och
fördelningen av land och hav verkligen
rådande k. Med hänsyn till det solära k.
indelar man jordytan i en varm zon, 2
tempererade zoner och 2 kalla zoner, med
gränserna dragna efter vändkretsarna och
polcirklarna. Med Eänsyn till det fysiska k.
erhållas samma zoner, men gränserna få
ett oregelbundet förlopp. Flera mera
detaljerade indelningar i
klimatområden finnas. Man brukar också
skilja kontinentalt k. el. 1 a n
d-k. från maritimt k. el. hav s-k.,
det förra rådande i det inre av de
stora landmassorna och utmärkt i
synnerhet för den stora
temperaturskillnaden mellan den kalla vintern och den
varma sommaren, det senare vid kusterna
och utmärkt för den ringa
temperaturskillnaden emellan den milda vintern och
den svala sommaren. Jfr Monsuner!
Klimatfeber. Bet. för flera olika
febersjukdomar, som drabba européer i
tropikerna, i synnerhet malaria.
Klimatologi’ (av klimat och grek. lo’gos
= lära). Vetenskapen om jordens klimat.
K. utgör underavdelning såväl av m e t
e-orologien, vars mera
geografisk-sta-tistiska del den utg.ör, som av g e o g r
a-f i e n.
Kli’max (grek.). Bet. trappa, stege.
Stegring i ett uttryck. Ex.: Stor som härförare,
större som konung, störst som människa.
Klimt, Gustav, f. 1862, d. 1918.
österrikisk målare, professor i Wien, vars
konst kännetecknas av en symboliskt
ornamental, dekadent stil.
Klinckowström. Sv. adlig ätt fr. 1684
(urspr. Klinkow), friherrlig 1759. 1. Axel
Alexander C. R. E. K., f. 1867. Zoolog,
forskningsresande och förf, av dikter,
reseskildringar och romaner. 2. Ebba
Astrid Beate S. A. Linde K., f.
1902. Den förres dotter, känd
distans-ryttarinna.
Kling, Carl Albin, f. 1879.
Läkare, professor,
föreståndare för Statens
bakteriologiska
laboratorium sedan
1924. K. har bl. a.
studerat
barnförlamningen och den
epidemiska
hjärn-febern.
Klingdikt. Under
1600- och
1700-ta-len namn på s
o-n e 11.
C. A. Kling. Fotografi.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
