Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.3457
Klingenstierna—Klippboningar.
3458
Klingenstierna, Samuel, f. 1698, d.
1765. Sv. astronom, som bl. a. uppställt
lagen om lufttryckets avtagande med
höjden och teoretiskt löst frågan att
sammansätta två linser av olika glassorter till
ett objektiv, i vilket färgspridningen
praktiskt taget är upphävd.
Kli’nger, M a x, f. 1857, d. 1920. Tysk
målare, grafiker och bildhuggare,
professor, en av sin tids största mästare inom
de grafiska konsterna. K:s mest bekanta
skulpturverk är hans polykroma
Beet-hovenstod i Leipzigs museum.
Kli’ngspor. Sv. adlig ätt fr. 1633 (urspr.
Hermansson), friherrlig 1771. Vilhelm
Maurits K., f. 1744, d. 1814.
Fältmarskalk, general i finska kriget 1808—09,
sedermera överståthållare i Stockholm.
Klini’k (grek, kli’ne = säng). Praktisk
undervisning i medicin vid sjuksängarna
på ett sjukhus, vilket senare i så fall också
kallas k. Äro patienterna icke
inneliggande utan endast uppsöka sjukhuset för
behandling, som fullföljes under det att de
fortfarande bo i sitt hem, kallas
undervisningen och inrättningen, där den äger
rum, poliklinik. — Kli’nisk,
hörande till k.
Klinka. Sjöfartsterm, bet. att nita en
bult (k 1 i n k b u 11 e n) mot en bricka av
metall (klinkbrickan). — Bygga
på klink, bet. den metod vid
fartygsbygge, då bordläggningens plankgångar
sammanfogas så, att den enas underkant
skjuter ut över den andras överkant.
Kli’nker el. klinkertegel.
Hårdbränt tegel av glasartad, sammansintrad
beskaffenhet. K. användes till läggning av
gångbanor m. m. och suger ej åt sig
fuktighet som annat tegel.
Klinosko’p el. k 1 i n o m e’t e r (grek.
kli’nein = luta, skope’in = se och
me-tre’in — mäta). Apparat för mätning av
ett plans lutning mot horisontalplanet.
Klintberg. I. Gunnar Fredrik
Teodor K., f. 1870. Skådespelare, förste
regissör vid Svenska teatern i Stockholm
1911—25, Vasateatern 1925—26 och Kgl.
Teatern 1929—32. II. Karin Märta
Elisabet af K., f. Westerberg,
f. 1880. Pianist, led. av Mus. ak.
Klinte. Socken i Gotlands län (Gotl. s.
härad). 1 272 inv. (1931).
Klintehamn—Roma järnväg (Kl. R. J.).
Smalspårig järnv. (0,891 m), 50 km lång
fr. Hablingbo på Gotlands v. kust över
Klintehamn till Roma jst. på G. J.
Sträckan Hablingbo—Klintehamn hette tidigare
Sydvästra Gotlands Järnväg,
öppnades 1924 och uppgick 1927 i K.—R.
j:s a. b. Klintehamn—Roma öppnades för
trafik 1898.
Klippan. Municipalsamhälle och jst. i
Kristianstads län (Gråmanstorps socken)
med pappersbruk (se Klippans
Finpappersbruk!). 2 767 inv. (1931).
Klippan—Eslövs järnväg, förk. K. E. J.
Normalspårig (1,435 m) järnväg, öppnad
1892—98, längd 40,5 km. Järnvägen äges
av Hälsingborg—Hässleholms
järnvägsaktiebolag.
Klippans Finpappersbruk, a. b.
Pappersbruk och kartongfabrik i Klippan,
Kristianstads län. K., som anses vara Sveriges
älsta pappersbruk, anlades 1573 och blev
bolag 1870. Aktiekapital 7 mill. kr. K. som
sysselsätter 450 arbetare, tillverkar
tryck-, post- och skrivpapper samt annat
finpapper och kartong till ett värde av
4^ mill. kr. årligen. K. äger Lessebo a. b.,
a. b. Lessebo Skogar och a. b. Böksholms
Sulfitfabrik.
Klippare (holl. kleppen = klappra). Bet.
egentl. en som klapprar och slår (med
hovarna) . En liten livlig och duktig häst, dock
ej av ädel ras.
Klippben. Den bakre, tjockare delen av
tinningsbenet, inuti vilket innerörat är
beläget.
Klippboningar. Ett slags bostäder
inhuggna i klippavsatser el. branter (canon),
vanligast förekommande i Amerika och
tjänande som ett slags befästningar till
försvar mot överfall. K. finnas även i Gamla
världen.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
