Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3469
Klumprot—Klätterfiskar.
3470
pedisk behandling brukar på tidigt stadium
lämna gott resultat.
Klumprot el. k 1 u m p r o t s j u k a.
Växtsjukdom (hos kål, rovor m. fl.), som
yttrar sig i knölar på rötterna. Den
förorsakas av en svamp, Plasmodio’phora
Bra’ssicce.
Klys (holl. kluis = trång öppning).
Hål i bordläggning el. däck, genom
vilka ankarkättingar el. förtöjningar löpa.
Man talar om ankarklys, däeksklys,
sido-klys. — Klyspropp,
tätningsanord-ning för k.
Klysti’r (grek. kly’zein = skölja).
Detsamma som lavemang.
Klytaimne’stra el. K 1 y t a i m e s t r a.
I den grek, hjältesagan Agamemnons
gemål, halvsyster till Dioskurerna och
Mene-laos’ gemål Helena samt moder till Orestes,
Elektra, Krysotemis och Ifigeneia. Hon
eggade sin älskare Aigistos att mörda
Agamemnon vid dennes hemkomst från
Trojanska kriget men föll själv offer för
Orestes’ hämnd. Jfr Elektra!
Klyvare. Ett trekantigt segel mellan
klyvarbommen och förmärsstången. —
K 1 y v a r b o m m e n, en fr. bogsprötet
utskjutande bom, som utgör fäste för de
förliga stagen (bl. a. det tåg, vid vilket
klyvaren är fäst).
Klyvbarhet. Med k. hos en bergart
menas dess egenskap att lätt klyvas efter
vissa bestämda plan, betingade av
kristallform el. skiffrighet.
Klyvfrukt. Se Frukt!
Kly vningsceller. Se B 1 a s t o m e r e r!
Klyvöppning. I växternas överhud
förekommande öppningar, genom vilka
andningen och transpirationen försiggå. K.
begränsas av två med egendomliga
vägg-förtjockningar försedda läppceller
av växlande form — ofta
halvmånformi-ga. K. leder in i ett stort
intercellular-rum mellan överhuden och den
underliggande vävnaden, andningshålan,
vilken står i förbindelse med andra
inter-cellularrum. Genom ändringar i
läppcel
lernas form öppnas dessa vid fuktig
väderlek men slutas vid torr sådan.
Kläckeberga. Socken i Kalmar län (N.
Möre härad). 965 inv. (1931).
Kläde. Tvåskaftat kardullstyg, som
genom valkning, ruggning el. dyl. erhållit
en glansig, filtartad yta.
Kläderfabriken, a. b. Konfektionsfabrik
i Nässjö, etablerad 1909, som tillverkar
herrkläder till ett värde av 2 mill. kr.
årligen. Aktiekapital 1,1 mill. kr.
Klädesholmen. 1. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Tjörns härad). 849 inv. (1931).
2. K. och K o h o 1 m e n.
Municipalsamhäl-le i K. 1. 738 inv. (1931).
Klädesmalar. Inomhus förekommande
Malfjärilar, vilkas larver leva i ylle,
pälsverk o. d.
Larverna äro vita och
de vuxna fjärilarna
grå—grågula. De
vanligaste äro
Pälsmalen
(Ti’-nea pellione’lla) och
Gula
klädes-mal e n (Tine’ola
bisellie’Ila). De
lägga ägg
företrädesvis om våren.
Såsom skydd emot
dem insvepas föremålen i täta
papperspåsar, el. använder man särskilda
malför-drivande preparat (innehållande kamfer,
naftalin, kolokvintextrakt; fluornatrium,
bensolsulfonsyra, ligroin m. m. såsom
verksam substans).
Klängapor. Se Spindelapor!
Klänge. Hos klättrande växter
förekommande trådlika vidhäftningsorgan, som
utgöras av ombildade stam-, gren- el.
bladspetsar el. ock luftrötter. K. äro känsliga
för beröring med föremål.
Klärobsky’r. Se C 1 a i r-o b s c u r!
Klärvoaja’ns. Se Clairvoyance!
Klätt. Se Agrostemma!
Klätterfiskar (Afnabas). Ett släkte L
a-byrintfiskar, som förekommer i In-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
KLÄDESMAL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
