Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klätterfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3471
Klätterfåglar—Knallgas.
3472
diens och n. Afrikas sötvatten. K. kunna
också förflytta sig på land och påstås t.
o. m. klättra i träd. Ovanför gälarna
sitter en hålighet, fylld med bladlika skivor
med en kärlrik slemhinna och
tjänstgörande som ett slags lunga.
Klätterfåglar. Gemensamt namn på
fåglar med klätterfötter, d. v. s. med
två tår riktade framåt och två bakåt.
Klätterpungdjur. Se Pungdjur!
Klätterväxter. Se Lianer!
KIö’ckner-We’rke A. G. Gruv- och
stålkoncern i Ruhrområdet, en av Tysklands
största, vars produktion 1930 uppgick till
630 000 ton tackjärn, 760 000 ton stålgöt,
4,15 mill. ton stenkol och 1,44 mill. ton
koks. K. äger även tre maskinfabriker.
Klöv (isl. klauf). Den hornslida, som
bekläder den yttersta tåleden hos de
par-tåiga hovdjuren.
Klövdjur el. Partåiga hovdjur
(Artioda’ctyla). En underordning
Hovdjur med två väl utvecklade tår,
försedda med på insidan plana och på
utsidan rundade k 1 ö v a r. De två övriga
tårna äro rudimentära (lättklövar)
el. saknas. K. förekomma över hela jorden
utom i Australien och på Nya Zealand.
Till k. höra I d i s s 1 a r e, Svindjur
och Flodhästar.
Klövedal. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Tjörns härad). 1 149 inv. (1931).
Klöver (Trifo’lwm). Växtsläkte (fam.
Legumino’scE) med omkr. 300 arter i
tempererade och tropiska länder. De ha
trefingrade blad och blommorna samlade i
huvud el. flock. Frukten är balja. I
Sverige finnas 12 arter, däribland
Rödklöver (T. prate’nse), Alsikeklöver (T.
hy’bridum) och Vitklöver {T. re’pens).
De två förstnämnda äro viktiga
foderväxter och odlas ofta. Vitklövern har på
senare år alltmera uppmärksammats som
foderväxt och är att anse som den viktigaste
klöverarten i betesvallarnas gräsbestånd.
Klövernötare. Detsamma som
frönöt a r e.
Klöverröta. Svampsjukdom på klöver
och andra ärtväxter, förorsakad av en
till Discomyce’tes hörande svamp. Myceliet
angriper rot, starn och blad, särskilt
under hösten, och på plantan bildas
övervintrande, svarta fruktkroppar, som sprida
sjukdomen.
Klöversnärja el. Klöversilke. Se
C u s c u t a!
Klöverål (Tyle’nchus devasta’tor).
Trådmask, som angriper klöver och
möjligen jämte klöverröta är anledning till
den s. k. klövertröttheten hos
jord, d. v. s. avtagande klöverskörd, då
odling flera år i rad förekommer på
samma jordstycke.
Klövja (fsv. klyf = kluven hästbörda).
Forsla varor på ryggen av hästar el.
åsnor, varvid packningen fördelas i två lika
delar, som fästas på var sin sida av
sadeln.
Klövsadel. Sadel som användes vid
klövjning.
Klövsjuka. Se M u 1- och k 1 ö v s j
u-ka!
Klövsjö. Socken i Jämtlands län (Bergs
tingslag). 1 082 inv. (1931).
Klövsjöfjällen. Bergparti på gränsen
mellan Härjedalen och Jämtland,
uppbyggt av s. k. Vemdals-kvartsit. K. nå i
Oxsjövålen 1 022 m. ö. h.
Km. Förk. för kilometer.
K. M. J. Förk. för K a r 1 s t a d-M u n
k-fors järnväg.
K. M:t. Förk. för Kunglig
Majestät.
Knalle. Folklig benämning på
gårdfari-handlare fr. K n a 11 b y g d e n, d. v. s.
Ås, Vedens, Kinds, Marks, Bollebygds,
Gä-sene och Redvägs härader i Älvsborgs län.
Namnet anses härlett av antingen knalla
= gå sakta el. av Knall i ordet
Knallbygden, som betyder bergstopp.
Knallgas. Blandning av väte och syre,
särskilt i förhållandet 2 volymer väte på
1 volym syre. K. exploderar vid
antänd
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
