Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knittel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3475
Kni’ttel—Knudsen.
3476
KnVttel, John, f. 1891. Schweiz, förf.
Bl. hans arbeten märkas i sv. övers.
The-rese Etienne (1929), Vägen genom livet
(1930).
Knittelvers. Inom metriken en rimmad,
4- till 7-taktig vanl. jambisk-anapestisk
vers, det förhärskande versslaget i
medeltidens sv. rimkrönikor och under
reformationstiden, men även använd i modern
poesi, t. ex. Aug. Strindberg (»Mäster
Olof») och E. A. Karlfeldt (»Elie
himmelsfärd»).
Knivsta. Socken i Stockholms län
(Är-linghundra härad). 1 472 inv. (1931).
K. N. J. Förk. för K r y 1 b o—N o
r-bergs järnväg.
Knjas. Se Furste!
Knock down [nåck-da’on] (eng.). Bet.
slå ned. Boxningsterm, som innebär att en
boxare slås till marken (utan att knock
out blir följden). — Knocked down
[nåckt da’on], slagen till marken.
Knock out [eng. uttal nåcka’ot, sv.
uttal vanl. knoeku’t] (eng.). Bet. slå ut.
Inom boxningen bet. för ett slag, varigenom
motståndaren tvingas uppge tävlingen.
Som k. o. räknas ett slag, efter vilket
motståndaren vilar på golv el. ringens rep
med annan kroppsdel än fotterna längre
än 10 sek. — Teknisk k. o., vanl.
be-teckn. för andra fall, då den ena boxaren
av domarna förklaras vara satt ur
stridbart skick (på grund av skada el. dyl.).
Knodd (lågt. Knode, holl. knod = knöl).
Öknamn urspr. på en snobbig bodbetjänt,
numera på en obildad person i allm., som
uppträder med snobbiga later. — Kno
d-d ä’n, adj. till knodd.
Knop (lågt. Knop = knut). 1. Namn på
olika slags sjömansknutar. 2. Måttenhet
för ett fartygs hastighet; 1 k:s hastighet
= 1 852 m i timmen el. 0,514 m i
sekunden. Namnet syftar på de knopar på
logglinan, som fordom möjliggjorde avläsning
av farten vid användande av skäddlogg.
Knopp. Outvecklat skott bestående av
en stam- el. grenspets med bladanlag. K.
skyddas vanl. av fasta och hårda
knoppfjäll. Ett särskilt slags k. äro
grodd-knopparna.
Knoppning. 1. Anläggning av blom- och
bladknoppar. 2. Se Fortplantning!
Knorrhanfiskar (Tri’glidce). En fam.
Taggfeniga med huvudet omgivet
av benpansar och tre fria, tentakellika
undre strålar i bröstfenorna.
Knorrhanen el. Gnodingen frambringar
med simblåsan ett knorrande läte, då den
tages upp ur vattnet.
Knorring, Sofia Margareta von,
f. Z e 1 o w, f. 1797, d. 1848. Förf, av
romaner, oftast med motiv fr. de högre
klassernas liv. Hennes förnämsta arbeten äro
Kusinerna (1834) och Torparen och hans
omgivning (1843). Flera av hennes böcker
ha övers, till främmande språk. Litt.:
Barbro Nelson: Sophie von Knorring
(1927).
Kno’ssos. Forntida huvudstad på Kreta
under den kretensiska kulturens
glansperiod, berömd bl. a. för konung Minos’
palats. Jfr Evans, Kreta! Se bild å
nästa sida!
Knott (SimulVdce). En fam. små
Tvåvingar med korta antenner, hög
mel-lankropp, kort bakkropp och breda, korta
vingar. Honorna suga blod, och larverna
leva i rinnande vatten. En art uppträder
massvis i Lappland under sensommaren.
Knox [nåx], John, f. omkr. 1510, d
1572. Skottlands reformator. Efter ett
äventyrligt liv, varunder han bl. a. kom i
förbindelse med Calvin i Geneve, blev han
ledare av ett uppror i Skottland 1559,
varefter parlamentet måste godkänna en av
K. utarbetad liturgi.
Knoxville [nå’xvill]. Fabriksstad i ö. U.
S. A. (Tennessee) vid floden Tennessee,
med universitet och mångsidig industri.
106 000 inv. (1930).
Knudsen [knu’tsen], Aanon
Gunnar, f. 1848, d. 1928. Norsk statsman,
(radikal vänsterman och republikan), led.
av stortinget och av Michelsens regering
1905, statsminister 1908—10, 1913—20,
finansminister 1919—20.
Ord, som saknas under K, sökas under C,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
