Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klätterfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3473
Knall guld—Knista.
3474
ning med en skarp knall. —
Knallgas-b 1 ä s t e r, ett slags biåslampa för
ernående av höga temperaturer (upp till 2 000
grader), i vilken en vätgasstråle
förbrän-nes med hjälp av syrgas.
Knallguld. Explosiv förening av guld
med ammoniak av formeln NH : AuNH2.
Det användes bl. a. till förgyllning av
porslin, då det vid upphettning ger en
rest av finfördelat guld.
Knallhatt el. t ä n d h a 11. En liten
hylsa, fylld med ett för stötar synnerligen
känsligt explosivämne, avsedd att
antända en laddning av ett kraftigare, men
mindre stötkänsligt sprängämne (i n i t
i-altändning).
Knallkvicksilver. Se Knallsyra!
Knallpulver. Som k. användes en
blandning av 1 del svavel, 3 delar salpeter och
2 delar pottaska el. ock knallkvicksilver
el. knallsilver.
Knallsyra. Explosivt ämne av
sammansättningen C : NOH. K. har svaga
syreegenskaper och ger salter, som kallas
ful-mina’t. De viktigaste äro silver- och
kvick-silversalterna (knallsilver,
knallkvicksilver), vilka användas som
knallpulver och i knallhattar.
Knapar. Vid däck, reling, rundhult el.
fast rigg anbringade, oftast tvåhornade
klossar av trä el. metall av varierande
konstruktion, avsedda för att belägga
el. sätta fast löpande tågvirke.
Knape (fsv. knapi, tysk. Knabe =
gosse). Namn på en ung man i tjänst hos
en förnäm man, vapensven, väpnare.
—-Knapadel, lågadel; numera oftast med
ironisk klang (även skämtsamt
knaperadel, av »knaper» = knapp, snål).
Knape, Ernst, f. 1873, d. 1929. Finl.
förf., läkare. K. var en av Finlands
tidigaste aktivister och tog även verksam del
i frihetskriget. Som skald framträder han
närmast som tolk för de svenska
öster-bottningarna.
Knappologi’ (av knapp och grek. lo’gos
= lära). Ett uttryck, som förekommer i
Strindbergs novell »De lycksaliges ö» (i
Svenska öden och äventyr) och bet. ett
skenbart vetenskapligt, ofruktbart
sysslande med obetydligheter (ordna och
klassificera knappar).
Kna’ster (tysk, och boll, knaster av lat.
cani’strum = korg). Ett slags billig
röktobak.
Kneipp [knajp], Sebastian, f. 1821,
d. 1897. Tysk katolsk präst, som utarbetat
en berömd metod för
kallvattenbehand-ling (»kneipning»). — Kneippbaden,
förstad till Norrköping med
vattenkur-anstalt enl. K:s system 1898—1918. —
Kneippbyn, friluftsbad 3 km s. om
Visby.
Kni’dcs. Forngrekisk kuststad i s. v.
Mindre Asien, anlagd av dorer. I K. fanns
en vida berömd Afrodite-staty av
Praxi-teles.
Knight [najt] (eng.). Bet. knekt;
riddare. Den lägsta engelska adelstiteln. Den
medför rättighet till sir-titeln men är
icke ärftlig.
Knipa (Cla/ngula cla’ngula). En i n.
Sverige allmän, i s. delen av landet
sällsynt Dykand med smal näbbnagel och
yviga fjädrar på huvudet och nacken.
Hanen är i vårdräkt huvudsakligen ovan
svart, under vit, övriga delen av året
liksom honan på huvud och hals
brungrå, på ryggen framtill mörkgrå, bakåt
svart och på buken vit. K. är dels flytt-,
dels stannfågel.
Knippe. Se Blomställning!
Kni’pperdollinek, B e r nt. En av
ledarna för anabaptisterna. Han
avrättades 1536.
Knipplan. Se K ä 11 ö-K n i p p 1 a n!
Knisslinge. Socken i Kristianstads län
(Ö. Göinge härad). 1 798 inv. (1931).
Knisslinge Skofabriks a. b. Skofabrik i
Vanås i Knisslinge socken, Kristianstads
län, grundad 1898, årstillverkning 2 mill.
kr., aktiekapital 1 mill. kr.
Knista. Socken i Örebro län (Edsbergs
härad). 1 986 inv. (1931).
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
