Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kochenill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3483
Kocheni’11—Koefficie’nt.
3484
TH. KOCHER.
Fotografi.
Kocheni’11. Se
Konschonell!
Ko’cher, T he
o-d o r, f. 1841, d.
1917. Schweiz,
läkare, prof, i Bern. K.
har framför allt
utfört viktiga
undersökningar över
sköldkörtelns
funktioner och erhöll
därför Nobelpriset i
medicin 1909.
Ko’ehi. Fabriksstad i Japan (s. Shikoku),
med stor export av papper. 97 000 inv.
(1930).
Ko’chin-Kina. Fransk koloni i Franska
Indo-Kina på s. Bortre Indiska halvön, med
56 000 kvkm ung. så stor som halva
Lappland. K.-K. är till sin huvuddel ett lågt
deltaland, uppbyggt av floden Mekong.
Klimatet är ett tropiskt monsunklimat. Nära
halva ytan är uppodlad. Risodling är
huvudnäring, och fisket spelar en stor roll.
Ris och fisk äro därför de viktigaste
utförselvarorna. Exporten hade år 1929 ett
värde av 2 426 mill. franc, importen ett värde
av 2 301 mill. franc. Befolkningen utgöres
mestadels av annamiter. 4 393 000 inv.
(1929), av vilka 16 000 fransmän.
Huvudstad: Saigon.
Kock. I. Karl Axel Lichnowsky
K., f. 1851. Filolog, prof, i nord, språk i
Göteborg 1890—93, i Lund 1907—16, led.
av Sv. ak., Vet. ak. och Vitt., hist. o.
ant. ak. II. Ernst Albin K., f. 1864,
Prof, i tyska språket i Lund 1906—29. III.
Augustin K., f. 1886. Konsertsångare
(baryton) och sångpedagog.
Kockelkärnor. Stenfrukterna av en buske
från Bortre Indien, Anami’rta co’cculus. K.
innehålla ett giftigt ämne och användas bl.
a. till fiskfångst, emedan fiskar, som
förtärt dem, bedövas och flyta upp till ytan.
Kocker. Se Bakterier!
Ko’ckum, Frans Henrik, f. 1802, d.
1875. Industriidkare och grundare av
Kockums mekaniska verkstad i Malmö 1840,
som 1866 övertogs av Kockums mek.
verkstads a. b.
Kockums Jernverks a. b. Bolag i Malmö
(grundat 1875), med järnverk, valsverk och
gjuteri i Kallinge, Blekinge län, samt
emalj verk i Ronneby. Årl.
tillverkningsvärde 8 mill. kr., 1 200 arbetare.
Kockums Mekaniska Verkstads a. b.
Skeppsvarv och mekanisk verkstad i
Malmö, som tillverkar handels- och
passagerarefartyg upp till 15 000 ton samt
ör-logsfartyg, dieselmotorer och ångturbiner,
vidare järnvägs- och motorvagnar, broar,
sockerbruksmaskiner, ångpannor,
ångmaskiner m. m. till ett årl. tillverkningsvärde
av c:a 17 mill. kr. K. har nu ett
aktiekapital på 5 mill. kr. samt sysselsätter
normalt c:a 2 800 arbetare. Jfr Kockum!
Ko’dak. Namn på av G. Eastman och
hans bolag uppfunna eng. och nordamer.
handkameror. Ordet är ett rent konstord.
Jfr Eastman Kodak Co.!
Kodåly [kå’dalj], Z o 11 a n, f. 1882.
Ungersk tonsättare (kammarmusik,
körverk, sånger), även känd som samlare av
ungersk folkmusik.
KodePn (grek. ~ko’deia = vallmohuvud).
Alkaloid, som i kem. avseende utgör
morfins metylderivat. K. förekommer i opium
men kan även framställas ur morfin. Det
har svagare verkan än morfin och användes
som hostlindrande och smärtstillande
medel.
Kodiak. Se K a di ak!
Kodici’11 (lat. codici’lli =
anteckningsbok, testamente). Bet. tilläggsartikel
(isynnerhet ifråga om tillägg till
testamente).
Kodifikatio’n (lat. co’dex = urkund och
fa/cere = göra). Flera olika lagars
sammanförande till ett enhetligt lagverk, en
lagbok. — K o d i f i e’r a, göra en k.
Kodjupet. En trång farled utanför
Vaxholm i Stockholms skärgård.
Ko’dok. Se Fashoda!
Koefficie’nt (lat. con = tillsammans med
och effi’cere = verka). Inom matematiken
och fysiken bet. för en konstant storhet,
varmed en variabel skall multipliceras.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
