Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kochenill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3485
Koefoed—Kohlswa Jernverks a. b.
3486
Koefoed [ko’fod], An d r e as Mic h a e 1,
f. 1867. Dansk ämbetsman, generaldirektör
för skatteväsendet, förlikningsman i
ar-betstvister, ordf, i danska föreningen
Norden.
Koeni’gia [kö-]. Växtsläkte (fam.
Poly-gona’ceoe) med endast en liten, ettårig art,
K. isla’ndica (Dvärgsyra) med arktisk
utbredning, i Sverige i högfjällen ned till
Härjedalen.
Köersner [tjö’rsner], Gustav
Albert, f. 1872, d. 1929. Jurist, prof, vid
Handelshögskolan i Stockholm 1912—19,
justitieråd.
Koexiste’ns (lat. con = med och
existens). Bet. samtidig existens.
KOFF.
Koff (holl. kof, urspr. = tråg, hålrum).
En holk segelfartygstyp, som utmärkes av
att den vid sidorna har s. k. svärd, rörliga
kring bultar genom de övre smala ändarna
(se bilden!). Vid kryssning nedsläppas
läsidans svärd för att minska den stora
avdrift, som på grund av skrovets form
annars skulle uppstå.
Koffei’n. Se K a f f e i n!
Kofferdi’ (lågt, kopvart =
handelsfartyg). Ett ord vanl. använt i
sammansättningar, som bet. något, som hör till en
handelsflotta, t. ex. kofferdifartyg,
kofferdi-kapten.
Koffertfiskar (Ostracio’ntidce). En fam.
F astkäkar med sammanhängande
ben
pansar av hexagonala plåtar, som bekläda
hela kroppen. K. finnas i varma hav.
Ko’fu. Fabriksstad i Japan (mell.
Hondo), med stor sidenindustri. 79 400 inv.
(1930).
Kofågel. En nordamer. tätting (fam.
Icte’ridce), som fått sitt namn av att den
ofta sätter sig på kornas ryggar för att
fånga där levande parasiter. Den lägger
sina ägg i andra fåglars bon.
Kogg el. ko g ger (holl. kog).
Hanse-atiskt krigsfartyg med en mast och rodret
vid sidan.
Kogge el. k å g. En på västkusten
mycket vanlig båt av typ, som en mindre
kosterbåt. Segelstället utgöres vanl. av
stagfock samt gaffelsegel utan bom.
Kogna’ter (lat. cogna’tus = släkting).
Se Agnater!
Kogrundsrännan. Farled vid s. inloppet
till Öresund inom sv. territorialvatten. K.
var under världskriget föremål för
notväxling mellan Sverige och de allierade
stormakterna med anl. av sv. minspärrning av
leden sommaren 1916.
Kohandel. Uttryck för politiska
kompromisser med efterskänkande av vissa
förmåner mot erhållande av andra. Ordet, som
är ett lån från tyskan, anses ha sitt
ursprung från prutningssystemet på
kreatursmarknader.
Kohe’leth. Hebr. namn på Predikaren i
G. T.
Kohe’rer. Se Kohärer!
Kohesio’n (lat. cohcere’re =
sammanhänga). De krafter, som verka mellan
molekylerna inom en och samma fasta el.
flytande kropp. Jfr Adhesion!
Koh-i-noor. Se Diamant!
Kohlrausch [kå’l-], Friedrich, f. 1840,
d. 1910. Tysk fysiker, känd för sina
undersökningar över elektrolyters
ledningsförmåga och förf, till en allmänt använd
lärobok i praktisk fysik. Led. av Vet. ak.
Kohlswa Jernverks a. b. Järn- och
stålverk i Kolsva, Västmanland, anlagt på
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
