Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kohort ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3487
Koho’rt—Kokospalm.
3488
1500-talet. Det nuv. bolaget, grundat 1893,
har ett aktiekapital på 2,25 mill. kr. och
tillhör Skandinaviska Kredit-a. b:s
intressesfär. K. sysselsätter 600 arbetare.
Koho’rt (lat. co’åors). Inom det romerska
krigsväsendet beteckning för en -avdelning
av en legion (300—500 man); trupp, skara.
Koht, Halvdan, f. 1873. Norsk
historiker, prof, i Oslo sedan 1911. Ivrare för
det norska landsmålet.
Kohä’rer (lat. cohcere’re =
sammanhänga). Av Edouard Branly konstruerad
apparat för mottagning av elektriska
vågor, som användes under den trådlösa
telegrafiens första tid, men numera är ur
bruk. K. består av ett slutet, lufttomt
glasrör med två elektroder, mellan vilka
befinner sig en lucker massa av
metallpulver (silver, guld el. nickel). Denna har
efter omskakning högt elektr. motstånd,
vilket dock hastigt minskas, om elektr.
svängningar gå igenom röret. På detta
fenomen grundar sig kohärerns
användning.
Koil. Se Aligarh!
Koine’ (grek.). Bet. gemensam
(nämligen dialekt); beteckning för det folkliga
talspråket under hellenistisk tid. N. T:s
skrifter äro avfattade på k.
Ko’kabuske. En till fam. Erythroxyla’ceoB
hörande buske, Erythro’xylon co’ca, som
växer vild på Andernas östsluttningar.
Bladen, som av infödingarna tuggas tills, med
aska el. kalk, ha en upplivande verkan,
beroende på närvaron av kokain.
Kokai’n. Alkaloid, som erhålles ur
bladen av Erytliro’xylon och i kem. avseende
är ett benzoyl-metylderivat av e k g o n i’n.
K. användes huvudsakligen i form av
klo-rid till lokalbedövningsmedel, det först
bekanta medlet av detta slag. På grund av
dess stimulerande verkan och förmåga att
döva hunger- och trötthetskänslor har det
länge brukats som njutningsmedel, vilken
användning efter världskriget fått
betydligt större utbredning.
Koka’nd el. Kok a’n. Stad i
sovjetrepubliken Usbekistan (Fergana) nära övre
Syr Darja, viktig bomullshan delsstad.
Omkr. 69 000 inv. (1926).
Koka’rd (fransk, coq = tupp). Bet.
egentligen tuppkamliknande prydnad. En
liten bandrosett el. knapp i ett lands
na-tionalfärger, som vanl. bäres i en
uniformsmössa.
Koke’tt (fransk, coq = tupp, syftande
på hans sätt att kråma sig). Bet.
behag-sjuk. — Kokett e’r a, söka behaga. —
Koketteri’, behagsjuka, tillgjordhet.
Koki’ll (lat. conchy’li/um = mussla).
Tackjärnsform för gjutning av metaller för
att erhålla block i lämplig storlek.
Ko’kkola. Fin. namn på
Gamlakar-1 eb y.
Kokning. Ångbildning inuti en vätska.
Under k. håller sig temperaturen konstant
vid kokpunkten, emedan det tillförda
värmet användes till ångbildningen (jfr
Ångbildningsvärme!). —
Kokpunkten beror ej blott på vätskans
natur utan även på det yttre lufttrycket
samt på föroreningar i vätskan. Vid lägre
lufttryck iakttages en lägre kokpunkt, och
detta förhållande kan användas till
mätning av lufttrycket och därmed även av
höjden över havet. K. höjes av i vätskan
lösta ämnen proportionellt mot antalet
lösta molekyler per volymsenhet (jfr
Fryspunkt!).
Ko’komo. Stad i n. ö. U. S. A. (Indiana).
33 000 inv. (1930).
Koko’ng (fransk, coque = äggskal).
Hylsa, i vilken vissa fjärilslarver spinna in
sig vid förpuppningen.
Koko’schka, Oskar, f. 1886.
Tysk-ös-terr. målare och förf., prof, vid Konst-ak.
i Dresden, en av de mest bemärkta
representanterna för den tyska expressionismen.
Kokoskakor. Se Oljekakor!
Kokospalm (Co^os). Växtsläkte (fam.
Pa’lmcE) med c:a 30 sydamer, arter.
Frukten är stenfrukt; fruktväggen har ett
yttre, trådigt och ett inre, stenhårt skikt.
Viktigast är den över hela tropikerna som
odlad och förvildad spridda C. nuci’fera.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
