Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3517
Kommuta’tor—Kompa’ss.
3518
gångare till de socialistiska
arbetarinterna-tionalerna, med styrelsesäte i London.
Kommunistförbundet upplöstes 1852 men
efterträddes 1864 av första
Internationa-len. Jfr Internationalen! — Litt.:
N. Bucharin: Världsrevolutionens program
(1919). Densamme: Kommunismens ABCD
(2 bd, 1921, tillsammans med E.
Preo-brasjenskij).
Kommuta’tor (lat. commuta’re =
ombyta) el. strömvändare. Anordning
för omkastning av en elektrisk ströms
riktning.
Komo’rerna. Se C o m o r o-ö arna!
Ko’motau el. C b o m u’t o v. Industristad
i Tjeckoslovakien (n. v. Böhmen). 33 000
inv. (1930).
Kompa’kt (lat. compa’ctus). Bet. fast, tät
sluten, sammanpackad.
Kompani’ (lat. cum = tillsammans med
och pa’nis = bröd). Bet. egentl. de som
dela bröd med varandra; sällskap, förening
i allm. 1. En handelsterm med ung. samma
betydelse som bolag, t. ex.
handelskompani. 2. Truppförband vid infanteriet och
vissa andra truppslag. Ett mobiliserat
infanterikompani räknar 200—250 man. I
Sverige indelas detta kompani i stab och
fyra plutoner. Vid gevärskompani indelas
dessa i fyra grupper. I var och en av dessa
ingår ett kulsprutegevär. Vid
kulsprute-kompani består varje pluton av två
grupper, vardera med en kulspruta. 3. K
o’m-p a n i el. c o’m p a n i, förk. Comp., Co. el.
d. En handelsterm betecknande flera
delägare i en firma. — K omp anif 1
ag-g a, detsamma som rederiflagga. —
Kompan i’o f f i c e rare,
sammanfattande benämning på officersgraderna
fänrik, underlöjtnant, löjtnant och kapten
(ryttmästare).
Kompanjo’n (lat. cum = tillsammans
med och pa’nis = bröd). Bet. egentl. den
som delar bröd med en annan; bolagsman,
följeslagare.
Komparatio’n (lat. compara’re =
jämföra). Inom språkvetenskapen stegring av
ett adjektiv el. ett adverb m. avs. på
graden. Dessa grader äro vanl. 3: positiv
(t. ex. hög, omtyckt, gärna),
komparativ (högre, mera el. mindre omtyckt,
hellre) och superlativ (högst, mest el.
minst omtyckt, helst). — K o m p a r e’r a,
böja ett adjektiv el. adverb m. avs. på
graden. — Ko m p a r a’b e 1, jämförbar,
jämförlig.
Komparati’v (lat. compara’re =
jämföra). 1. Jämförande i allm. 2. Se K o
m-paration!
Kompa’ss (lat. compa’ssus = omkrets).
K. består i sin enklaste form av en
magnetnål, som vrides runt en stålspets och visar
på en under densamma anbragt skiva med
väderstreckstecken. Å skeppskompassen
svänger i regel hela denna skiva (k o
m-p a s s r o s) med nålsystemet. Den är
upphängd på ett stift, som skjuter upp från
kompasskålens botten, och denna är ofta
fylld med sprit el. annan vätska. K. kallas
i så fall vätskekompass, eljes
luftkompass. Skålen placeras i sin tur i
cardansk upphängning i ett nakterhus.
Kompassrosen indelas i 32 streck.
Kardinalstreck äro N, O, S, W. N t O utläses
nord till ost, NNO nordnordost o. s. v. —
En k. konstruerad efter helt annan
princip, är gyrokompassen, i vilken
magnetnålen ersättes av ett el. flera
gyro-skop med horisontal axel, som inställa
sig parallellt med jordaxeln och därför vi-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
LUFTKOMPASS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
