Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kompendium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3519
Kompe’ndium—Kompo’sitakapitä’I.
3520
sa mot den verkliga, ej mot den
magnetiska nordpolen. Deklination och deviation
inverka alltså ej på dessa kompasser, som
numera användas på många större fartyg.
Kompe’ndium (lat. compe’ndium). Bet.
sammandrag, kortfattat utdrag av
innehållet i en bok, handbok. — Kom p e ndi ö’s,
avkortad, bekväm, lätthanterlig.
Kompensatio’n (lat. compensa’tio). Bet.
ersättning, kvittning, utjämning. Inom
psykologien i inskr. bet. en omedveten
strävan hos en individ att utjämna
mindervär-dighetskänslor genom prestationer, som
höja andras (förmenta el. verkliga)
aktning för honom. —
Kompensations-magnet, magnet, som användes ombord
på fartyg för att upphäva kompassens d
e-viation. —
Kompensationsme-tod el. nollmetod, metod för
fysikaliska mätningar, varvid den storhet, som
skall uppmätas, kompenseras på lämpligt
sätt genom uppmätbara ändringar i en
annan storhet, tills dess ett visst instrument
(»nollinstrumentet») ej ger något utslag.
Metodens fördel ligger i att många
instrument kunna göras mycket känsliga just
nära noll-läget. — Kompens e’r a,
ersätta, kvitta, gottgöra, utjämna det ena
med det andra.
Kompete’ns (lat. compe’tere =
tillsammans söka). Bet. egentl. behörighet att
jämte andra söka anställning; befogenhet,
duglighet, skicklighet. Mots.:
inkompetens. — Kompet e’n t, duglig, skicklig.
Kompilatio’n (lat. compila’re = plundra).
Utplockning av vad andra skrivit i ett
visst ämne och dettas sammanförande till
ett litt. alster utan egna personliga
synpunkter och undersökningar. — K o m p
i-1 a’t o r, en som kompilerar. — K o m p
i-1 e’r a, utföra en k.
Kompleme’nt (lat. comple’re = utfylla).
Bet. tillägg, utfyllnad, bihang i allm. —
Komplementfärger, se Färg! —
Komplementvinkel säges en vinkel
vara till en annan, då bådas summa är 90°.
Komple’tt (lat. comple’re = utfylla).
Bet. fullständig, fulltalig. — K o m p 1 e
t-t e’r a, utfylla, fullständiga.
Komple’x (lat. comple’xus =
omfattning). Bet. sammanfattning, ett helt av
självständiga delar. Inom psykoanalysen en
grupp sammanflätade, affektbetonade
föreställningar, önskningar m. m.; särskilt
sådana, som bortträngts ur medvetandet och
äro patogena (neurosbildande). —
Komplexa joner, inom kemien joner, som
äro sammansatta av atomer el. radikaler,
vilka var för sig även uppträda som
självständiga joner; ex. ferrocyanjonen,
Fe (CN)6. Föreningar som innehålla
komplexa joner kallas komplexa
föreningar (komplexa salter,
komplexsal-ter). — Komplexa tal, se
Imaginära tal!
Komplexio’n (lat. comple’xio). Bet.
kroppsbeskaffenhet, kroppskonstitution.
Komplice’ra (lat. complica’re). Bet.
inveckla. — K o m p 1 i k a t i o’n,
förveckling; inom medicinen beteckning för en ny,
tillstötande sjukdom; inom psykologien
be-teckn. för sammansmältningen av
förnimmelser och residyer från olika
sinnesom-råden.
Komplima’ng (fransk, compliment’). Bet.
artigt yttrande el. hövlighetsbetygelse. —
Kompliment e’r a, berömma, säga
artigheter.
Komplo’tt (fransk, complot). Bet.
hemligt förbund, sammansvärjning.
Kompone’nt (lat. compo’nens =
sammansättande). Bet. sammansättande
beståndsdel; inom kemien de ämnen, av vilka
någon viss sluten mängd fasta, flytande och
gasformiga kroppar kan uppbyggas. Jfr
Fas!
Kompone’ra (lat. compo’nere =
hopsätta). I estetisk mening i allm. av skilda
delar sammanfoga ett konstnärligt helt.
Ordet användes särsk. inom musiken. —
K o m p o n i’s t, tondiktare, tonsättare.
Komposa’nt. Se
Kraftparallello-gram!
Kompo’sitakapitä’l,
kompositaord-ning. Se Kolonn!
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
