Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongruens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3531
Kongrue’ns—Konjunktio’n.
3532
sen i Wien 1815 med egen författning och
i personalunion med Ryssland (»Polens
fjärde delning»).
Kongrue’ns (lat. congru’ere =
sammanfalla). Bet. sammanfallande,
överensstämmelse. Inom matematiken kallas två
figurer k o n g r u e’n t a, om de fullkomligt
täcka varandra, då den ena tänkes lagd på
den andra.
Kongsberg. Stad i s. ö. Norge
(Buske-rud fylke) vid Numedalslågen, med
silvergruvor, som hade sin glanstid på
1700-talet. 7 336 inv. (1930).
Kongsvinger. Stad i s. ö. Norge
(Hede-mark fylke) vid en krök av Glommen och
vid mellanriksbanan Stockholm—Oslo.
2 118 inv. (1930).
Ko’nia (turk. Konije, forntidens
Iko-nion’). Stad i Turkiet (ö. Mindre Asien),
där Anatoliska banan möter Bagdadbanan,
i en rikt bevattnad trakt n. om
bergskedjan Taurus. K. är bekant för sina
praktfulla moskéer. 47 000 inv. (1927).
Koni’dier. Se Svampar!
Koniferi’n (lat. coni’feroe — kottebärare,
d. v. s. barrträd). Glykosid, som
förekommer i kambialsaften hos barrträd. K.
ger vid oxidation v a n i 11 i’n.
Konii’n. Ytterst giftig alkaloid, som
finnes i odört (Co’nium macula’tum). I kem.
avseende är k. propylpiperidin och var den
första syntetiskt framställda alkaloiden.
Ko’ninck [-ink]. Holl. målarfamilj under
1600- och 1700-talen, vars mest bemärkta
medl. äro Philips de K. (f. 1619, d.
1688) och Jacob K. d. y. (f. 1648, d.
1724), vilken senare var hovmålare hos
konung Kristian V av Danmark.
Koninklijke Luchtvaart Maatschappij.
Se K. L. M.!
Koninklijke Nederlandsche Petroleum
Mij [kå’ninklojke ne’derlandse petråTeam
mats-chappe^]. Holl. oljekoncern, känd
under förk. Koninklijke. Se Royal
Dutch!
Koniska sektioner el. kägelsnitt.
Beteckning för de linjer, som kunna tän-
KONISKA SEKTIONER. A ellips, B parabel,
C hyperbel, D räta linjer, E cirkel.
kas uppkomma, då en rät cirkulär kons
buktiga yta skäres av ett plan, d. v. s.
cirkel, ellips, parabel, hyperbel samt två
varandra skärande räta linjer. Ekvationen
för k. s. är av andra graden (jfr
Diagram, Ekvation!).
Konjak (fransk, cognac). Spritdryck
erhållen genom destillation av vin. Enl.
dekret fr. franska regeringen 1919 får
numera endast k. från Cognac-distriktet
benämnas cognac; för övrigt druvbrännvin
har i Sverige benämningen E a u-d e-v i e
införts.
Konjektu’r (lat. conji’cere — gissa).
Bet. antagande, förmodan. Inom
språkvetenskapen betecknar k. en på ett
antagande stödd läsart av ett textställe.
Konjuga’taxel (lat. conjuga’re =
förena, sluta). K. i en hyperbel är en genom
medelpunkten gående linje, vinkelrät mot
transversalaxeln. —
Konjugatdia-meter kallas i varje konisk sektion den
linje som delar parallella kordor mitt itu.
Konjugatio’n (lat. conjuga’re =
hopfoga). 1. Inom zoologien beteckning för
den sammansmältning av två individer för
utbyte av kärnsubstans, som äger rum hos
encelliga djur. 2. Inom språkvetenskapen
verbets böjning. — Ko n j u ge’r a, böja
ett verb.
Konjunktio’n (lat. conju/ngere =
förena). 1. Inom språkvetenskapen sådana ord
som sammanbinda och ange förhållandet
mellan ord och satser, t. ex. och, samt, men,
att, om. 2. Inom astronomien beteckning
för den inbördes ställningen mellan två
himlakroppar (i synnerhet solen och en
planet), då desamma från jorden sett synas
i samma längd (d. v. s. samma riktning i
förhållande till ekliptikan). Mots.:
opposition.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
