Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kongruens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3533
Konjunktiv—Konjunktu’r.
3534
Konjunktiv (lat. conju’ngere = förena).
Se M o d u s 1
Konjunktu’r (lat. conju’ngere = förena).
Sammanträffande av tilldragelser och
omständigheter; det växlande läget inom
näringslivet, som oavbrutet påverkas av
många, delvis oförutsebara
omständigheter och händelser. Så länge näringslivet
var stillastående (medeltiden) och
lantbruket var modernäringen, inträdde
konjunkturstörningar vanl. blott till följd av
missväxt el. politiska konflikter.
Industrialismens genombrott blev signalen till ett
kraftigt ekonomiskt liv, som är svårt att
kontrollera. Går utvecklingen för hastigt,
avbrytes den av naturliga bakslag, som
kallas kriser. Framåtskridandet sker
alltså i konjunkturvågor, best, av
begynnande uppsving, hög-k., kris och
depression.
Uppsvinget börjar ganska
omärkligt. Småningom ökas befolkningens
efter-flågan på konsumtionsvaror, priserna stiga,
likaså producenternas vinster.
Tillverkningen ökas. Nya maskiner anskaffas, nya
fabriker byggas. Lantbor flytta till städerna.
Byggnadsverksamheten stimuleras. Det
regnar beställningar särskilt på de
företag, som producera maskiner, verktyg
och material för byggnadskonstruktioner.
Högkonjunkturen är inne. För
nyanläggningarna tages allt större
bankkredit i anspråk. Även för den forcerade
produktionen behövs mera pengar.
Penningtillgången börjar minska.
Låntagarna få betala allt högre räntor för sina
krediter. Bankerna måste inskränka
utlåningen. De måste behålla vissa
kassamedel, annars kanske bankernas
fordringsägare gripas av oro och på en gång begära
att få ut sina insatta pengar. Dessa
tecken förebåda redan den kommande
stormen, men endast få människor beakta dem.
Spekulationen förvandlas till ö v e r
spekulation, projekt till svindelföretag
dyka upp.
Det ekonomiska lägets vanskligheter bli
nu alltmera uppenbara. Bankerna vägra
att utlämna nya krediter och kräva
återbetalning av gamla. Den befarade krisen
utbryter. På aktiemarknaden uppstår
pa
nik och kurserna sjunka hastigt, överallt
försöker man i hast sälja undan lagren.
Prisnivån pressas ned. Finansiellt svaga
industrikoncerner gå omkull. Banker, som
icke i tid stoppat kreditgivningen och ökat
sina likvida tillgångar, råka i trångmål.
Under normala förhållanden varar den
akuta krisen icke längre än några
månader. Dess sviter kunna avläsas på det
starkt stigande antalet konkurser och
växelprotester.
Sedan högkonjunkturen mer eller mindre
häftigt avbrutits, följer depressionen
el. lågkonjunkturen. Fabrikerna
inskränka driften. Priser och räntesatser
falla. Sparkapitalet vandrar ej längre till
aktiebolag utan söker sig till obligationer
el. insättes i banker och sparbanker. Så
småningom uppnås jämnvikt mellan
produktion och behov. Prisfallet avstannar.
Personer, som i det längsta väntat med att
köpa i hopp om att priserna skola bli ännu
lägre, börja så småningom intressera sig
för större varuinköp. Lågkonjunkturen
glider småningom in i en ny uppsvingsperiod.
Kon junkturför loppet är aldrig
enhetligt utan bestämmes av samverkan mellan
olika samtidigt förefintliga vågrörelser: 1.
Säsongvågen, som bestämmes av t.
ex. sådden och skördens inbärgning el. av
sjöfartens upphörande under vintern. 2.
Konjunkturvågen. Jordbrukets k.
i sitt enklaste skick är tvåårig, ty höga
priser ett år åtföljas av
produktionsökning nästa år, rika skördar av prisfall och
produktionsminskning. Vädrets inflytande
kan dock helt förrycka denna schematiska
utveckling. Industriens k. brukar anses
vara treårig, ty det tar ofta ett år och
mera, tills nya maskiner och nya
anläggningar bli färdiga. Jordbrukets och
industriens konjunkturvågor visa därför olika
utveckling, de kunna både utjämna och
förstärka varandra i sina verkningar på
näringslivet. Deras samverkan betingar
den egentliga konjunkturvågens förlopp,
som kan omfatta en tidrymd om 3—10 år.
Missväxt och krig ha än i dag mycket
stort inflytande på k., likaså staternas
handelspolitiska åtgärder (skyddstullar,
exportpremier, importförbud, kontingente-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
