Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperatism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3567
KooperatFsm—Koordina’ter.
3568
Verkan (5 uppl. 1931). Karl Petander:
Kooperationen och samhällsutvecklingen
(1926). Anders Örne: De sju
grundsatserna (senaste uppl. 1932), Kooperativa idéer
och spörsmål (1924). Herman Stolpe:
Kooperationen utomlands (1929).
Kooperati’sm. Kooperativa strävanden i
allm.; en politisk åskådning, som i
kooperationen ser en väg till omdaning av hela
samhället.
Kooperativa Förbundet. Se
Kooperation!
Kooperativa Förbundet
Margarinfabriken, a. b. Bolag i Stockholm med ett
aktiekapital på 3 mill. kr., som började sin
verksamhet 1926. K. äges av Kooperativa
Förbundet. Årstillverkningen uppgår till
ett värde av c:a 12 mill. kr.
Kooperativa Superfcsfatfabriks a. b.
Fosfatfabrik vid Gäddviken, Stockholms
län (grundad 1929), vilken tillverkar
gödningsämnen till ett värde av 3% mill. kr.
årligen. Aktiekapitalet (3 mill. kr.) äges
av Kooperativa Förbundet.
Kooperatö’ren. Se Kooperation!
Kooptatio’n (lat. coopta’re = invälja,
upptaga ny medlem). Bet. fyllnadsval
inom en korporation företagen av dennas
egna medlemihar.
Koordina’taxlar,
koordinatsystem. Se Koordinater!
Koordina’ter (lat. con = med och
ordinäre = ordna). Talstorheter, som tills,
angiva en punkts läge. För att bestämma
en punkts läge i ett plan behövas två k.,
t. ex. ra’dius ve’ctor, d. v. s. dess avstånd
fr. en given punkt i planet (polen) och
argume’ntet, d. v. s. den vinkel, som radius
vector bildar med en given linje genom
polen (pol a’r axeln); el. också punktens
båda vinkelräta avstånd till två varandra
skärande linjer i planet (de s. k. k o o
r-d i n a’t axlarna). I förra fallet talar
man om polärt, i senare fallet om
rätlinjigt, el., ifall koordinataxlarna äro
vinkelräta mot varandra, om
rätvinkligt (kart e’s i s k t) koordinatsystem.
Av k.-axlarna i ett rätvinkligt system
kallas den ena (som i diagram brukar ritas
vågrät) abski’s saxel el. »-axel, den
andra (lodräta) ordin a’t axel el.
y-axel; axlarnas skärningspunkt kallas
ori’-go. Perpendiklarna från punkten till
axlarna kallas »-koordinat (a b s k i’s s a) och
y-koordinat (ordin a’t a) allt efter den
axel, med vilken de äro parallella. Genom
ett förutskickat + el. — framför x- och
?/-k., angiver man, om punkten ligger till
höger el. vänster om y-axeln, resp,
ovanför el. under x-axeln. — För att bestämma
en punkts läge på en sfär, t. ex. en
stjärnas skenbara plats på himmelen, användes
vanl. ss. koordinater dess azimut och höjd,
el. också dess rektascension och
deklination, el. slutligen dess longitud och latitud
(se d. o.!). — För att angiva en punkts
precisa läge i rymden behövs tre k.; för
att angiva var och när något tilldrog sig
i ett föränderligt rum behövs fyra k.
Ännu flera k. komma stundom till
användning vid lösningen av olika fysikaliska och
matematiska problem.
Bildar man en ekvation mellan två
variabler, så ligga de punkter, vilkas k.
i ett visst koordinat-system satisfiera
(passa in i) ekvationen i allmänhet på en
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
