Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperatism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3569
Kootenay—Koppar.
3570
sammanhängande linje. Likaså motsvaras
i ett system med tre k. (»tredimensionalt
system») i allmänhet varje ekvation
mellan tre variabler av en sammanhängande
yta. Linjen, resp, ytan, säges vara en
grafisk representati o’n av
ekvationen; man brukar också säga, att
ekvationen är åskådliggjord i ett d i a g r a’m.
Övergår man från att använda ett visst
koordinatsystem till ett annat, så kallas
detta transformati o’n;
omräkningsformlerna, varigenom koordinaterna i det
nya systemet erhållas ur koordinaterna i
det gamla, kallas
transformations-formler.
Kootenay [ko’tinej], Biflod till
Colum-biafloden i v. Canada (British Columbia),
med källor i Klippiga bergen. Längd:
omkr. 650 km.
Kopa’is. Ett 1883—1894 torrlagt
sjöbäcken i mell. Grekland (Boiotien), förr
en grund, träskartad sjö med
underjordiska avlopp till Egeiska havet.
Kopai’vabalsam. Balsam, som erhålles
av Copai’f era-arter. Den innehåller
hart-ser och en flyktig olja samt begagnas
inom medicinen, vid inflammationer i
urinvägarna.
Kopa’l. Namn på flera hartsarter, som
erhållas dels ur Copai’fera-, dels ur
Aga’-this-arter och användas till lack,
fernissor m. m.
Kope’k. Ryskt mynt, en hundradels
tjer-vonets.
Kopernikus. Se Copernicus!
Kopi’a (lat. co’pia = förråd, tillgång).
Bet. avskrift, noggrant avtryck,
efterbild-ning av ett konstverk. — K o p i e’r a,
göra avskrift av, taga avtryck av.
Kopieringsapparater. Apparater dels
för kopiering av fotografier, dels för
mångfaldigande av ritningar och skrivelser. Till
de senare höra hektografen, d u p 1
i-katorn, mimeografen m. fl. Jfr
även Blåkopiering!
Kopiö’s (lat. co’pia = förråd, tillgång).
Bet. ymnig, riklig.
Koppar. Kem. tecken Cu (lat. cu’prum).
K. är jämte guld den först kända av
metallerna. Den har atomnummer 29,
atomvikt 63,57, spec. v. 8,9, smältpunkt 1 083°.
K. förekommer i naturen dels gedigen,
dels i föreningar särsk. med svavel,
kopparglans (CU2S), järn och svavel,
koppa r k i s (Cu Fe S2) och brokig
kopparmalm (CusFeSa), och
som basisk klorid, a t a k a m i’t
(Cu CI2 + 3 Cu (OH) 2). De svavelhaltiga
malmerna förarbetas antingen på torra
vägen genom röstning och reducering med
kol el. på v å t a vägen genom upphettning
med koksalt och den så erhållna kloridens
urlakning med vatten, varefter kopparn
utfälles med järnskrot
(cementkop-p a r) el. genom elektrolys. Råkopparn
renas oftast elektrolytiskt. Även renad k.
innehåller ofta små mängder oxidul och
är därför rödare än den kemiskt rena
gulröda k. K. löses av salpetersyra och
koncentrerad svavelsyra under utveckling av
kväveoxid el. svaveldioxid men av
saltsyra och svagare syror endast under
medverkan av särskilda oxidationsmedel. Vid
långvarigare förvaring i kolsyrehaltig,
fuktig luft överdrages k. med en grön
hinna av basiskt karbonat, ä r g.
Koppa r 1 a s u’r är liksom ärg ett basiskt
karbonat, men blått till färgen. Det
förekommer som mineral och användes bl. a. till
målarfärg (jfr Malakit!). Alla
kopparföreningar färga efter fuktning med
saltsyra en icke lysande låga blågrön. K. är
i sina föreningar dels 1-, dels 2-värd.
Föreningar av det förra mättningsstadiet
kallas k u p r o-, av det senare k u p r i-f ö
r-e n i n g a r. De viktigaste äro k u p r
o-oxid el. kopparoxidul (CU2O), ett
rödbrunt pulver, som bl. a. erhålles vid
reduktion av en alkalisk kuprilösning med
vissa organiska föreningar, vidare
koppa r o x i d (Cu O), ett svart pulver, k u
p-risulfat el. kopparvitriol
(Cu SO4 + 5 H2 O), ett blått salt, lösligt i
vatten, och kuprisulfid (Cu S), ett
svart pulver. Lösliga kuprisalter visa en
ljusblå färg, som tillhör kupri-jonen
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
