- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VII. Kammaneter-Langley /
3573-3574

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3573

Koppel—Ko’ptiska kyrkan.

3574

verkades av ren el. nästan oblandad
koppar.

Koppel (lat. co’pula). Bet. egentl. allt,
som sammanbinder något; band, lina. K.
kallas bl. a. en mekanism i orgeln,
varigenom en tangent kan bringa flera andra
stämmor att ljuda samtidigt.

Koppling. 1. Inom mekanisk teknologi
anordningar vilka förbinda rörliga
maskindelar med varandra. Jfr Friktion
s-koppling! 2. Inom fysiken och
elektrotekniken beteckning för förbindelser
mellan de olika delarna av en strömkrets.
Två el. flera galvaniska element kallas
parallellt kopplade, om de
positiva polerna förenas med varandra och de
negativa med varandra, men
serie-kopplade, om en cells negativa pol
för-bindes med nästas positiva o. s. v. K. i
komplicerade elektriska strömkretsar och
ledningsnät brukar åskådliggöras genom
en schematisk teckning, koppling
s-schema. Kopplingstavla kallas
en marmorskiva el. dyl., på vilken
strömbrytare m. fl. anordningar för ändring av
k. äro monterade. 3. Inom kemien
beteckning för den reaktion mellan en
diazo-förening och en amin el. fenol, varvid ett
färgämne uppstår. — Koppling av
kurser kallas inom navigationskonsten
uträkning av genomsnittlig kurs
(generalkurs) och seglad distans, när olika
kurser hållits.

Koppning. Fordom brukad metod för
åderlåtning, varvid huden genomskars
med en koppsnäppare, som bestod
av ett antal parallellställda, runda
kling-or, som sattes i rörelse med en
fjäderanordning. Blodet utsögs ofta med ett
särsk. glas, koppglas.

Koppoms Pappersfabriks a. b. Bolag i
Göteborg (grundat 1889) med pappersbruk
i Järnskogs socken, Värmlands län.
Års-tillverkning 2 000 ton sulfitmassa, 2 000
ton mekanisk trämassa och 3 200 ton
papper. Aktiekapital 1,05 mill. kr.

Koppor (lat. vari’ola). 1.
Smittkop-p o r. Ytterst smittosam febersjukdom med
typiskt utslag å hud- och slemhinnor. Den

inkonj till Europa på 500-talet, till
Sverige först på 1500-talet och härstammar
troligen fr. ö. Asien och har förts till
övriga utomeurop. länder av européer. De
svåraste epidemierna uppträdde i Sverige
1779, 1784 och 1800. Efter vaccinationens
införande (i Sverige obligatorisk sedan
1815) ha k. avtagit el. så gott som
försvunnit i alla civiliserade länder.
Inkuba-tionstiden är omkr. en vecka. Sjukdomen
börjar med hög feber, starkt påverkat
allmäntillstånd och ofta ryggsmärtor. Redan
på 3—4 dagen uppträder det
karakteristiska utslaget, kopporna. Dödligheten
är hos ej vaccinerade mycket stor. Ärren
efter utslagen bero till stor del på den i
desamma uppträdande varbildningen,
vilken man ofta lyckas hindra genom
antiseptisk behandling av utslagen el. genom
att vårda patienterna i rum med rött ljus.
Jfr Vaccin! 2. Vattkoppor (se d.
o.!).

Koppympning. Se Vaccin, V a r i o 1
a-t i o n!

Ko’pra. Den torkade frövitan av
kokospalmen. Jfr Kokospalm!

KoprolFt (grek. ko’pros =
exkremen-ter och li’t os = sten). 1. Inom medicinen
beteckning för av hårdnade exkrementer
m. m. bestående klumpar i tarmarna. 2.
Inom geologien beteckning för förstenade
exkrementer, huvudsakligen härrörande
från kräldjur och fiskar.

Ko’pter (arab. ki’~bti, ku’bti av grek.
Aigy’ptios). Den egypt. befolkning, som
härstammar från de gamla egypterna. De
bo företrädesvis i städerna och tillhöra den
koptiska kyrkan. K., som beräknas
till omkring 600 000, äro småväxta, ha låg
panna, rak näsa och svarta ögon.

Ko’ptiska kyrkan. Den kristna
församlingen i Egypten bland landets infödda
koptiska befolkning. Den är arvtagare till
den på 500-talet bildade m o n o f y s
i-tiska kyrkan och oberoende av den
ortodoxa grekisk-katolska kyrkan. I
spetsen för k. står en patriark med säte i
Kairo.

Ord, som saknas under K, sökas undei1 C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/7/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free