Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3571
Kopparberg—Kopparåldern.
3572
(Cu–). Försättas de med ammoniak,
erhållas mörkblå lösningar innehållande
komplexa joner. Världsproduktionen av k.
utgjorde 1 960 mill. kg. år 1930, varav
fr. U. 8. A. 777 mill. kg. (motsv. 39 °/o),
fr. Chile 208 (11 %), Belgiska Kongo 139
(7 °/o) och Canada 103 (5 °/o) (de främsta
producenterna). Sveriges produktion av k.
var samma år 8,3 mill. kg. med ett värde
av 6,2 mill. kr. Största mängden k.
användes till maskindelar och, framför allt,
elektriska ledningar, vartill k. genom sin
hållfasthet och sin höga elektr.
ledningsförmåga (endast överträffad av silvrets)
lämpar sig särdeles väl.
Kopparberg. 1. Församling i
Kopparbergs län, omfattande dels K. församling
inom Falu stad, 3 732 inv. (1931), dels K.
socken el. Falu landskommun
(Falu n. tingslag), 6 929 inv. (1931). 2.
Köping i Örebro län. 2 013 inv. (1931).
Kopparberg-Hofors. , Se
Kopparbergs och Hofors Sågverks
a. b.!
Kopparbergs län. Län i Svealand,
omfattande landskapet Dalarna m. und. av
Hamra kapell, som hör till Gävleborgs
län. Dess ytinnehåll är omkr. 30 000 kvkm.
Folktäthet: 9 inv. på 1 kvkm. Länet hör
till Västerås stift och har 59 kommuner,
varav 5 städer och 4 köpingar. Till F. K.
väljer länet 6 riksdagsmän och till A. K.
9 riksdagsmän. 249 647 inv. (1931).
Läns-stad är Falun.
Kopparbergs och Hofors Sågverks a. b.
Bolag i Ockelbo med sågverk vid
Norrsundet (sulfatfabrik) och Linghed samt
järnverk vid Jädraås och Vij (Gävleborgs
län). Årstillverkning: 13 000 standard
sågade och 2 000 standard hyvlade trävaror
samt 38 000 ton sulfatcellulosa. K., som
grundades 1854, har ett aktiekapital på
20 mill. kr., äger Storviks Sulfit a. b. och
Sjögruvans järngruva i Kopparbergs län
samt (tills, med Stora Kopparbergs
Bergslags a. b.) Vintjärns Gruvbolag. K. tillhör
familjen Wallenbergs intressesfär.
Kopparkompaniet. Ett av Gustav II
Adolf 1619 inrättat handelskompani nied
huvudsaklig uppgift att bedriva handel
med koppar. K. upphörde redan 1628.
Kopparlasur. Se Koppar!
KOPPARMATTE.
Fotografi.
Kopparmatte. En
bronsstaty,
föreställande en mansfigur
i kyller cch toppig
hatt med ett ris i
handen, vilken
uppsattes 1647 på
skampålen å Stortorget
i Stockholm. Den
flyttades till
Packa-retorget (=
Norr-malmstorg) och sist
till Träsktorget
(= Roslagstorg, nu
korsning mellan
Tegnér- cch
Birger-jarlsgatorna). 1833
nedföll den från
pålen och förvaras
sedan 1916 på nya
rådhuset i
Stockholm.
Kopparnickel (tyskt dialektord Nickel,
en tomte; jfr Kobolt, Nickel!). Två
olika nickelmalmer: röd k. (Ni As) och
vit k. el. arseniknickelkis
(NiAs2). Ingendera malmen innehåller
koppar, men bägge äro viktiga
nickelmalmer.
Kopparorm. Se O r m s 1 å!
Kopparstick. Benämning på det slag av
grafisk konst, där teckningen utföres med
gravstickel el. på annat sätt på en plan
kopparplåt; denna teckning avtryckes
sedan på papperet, som genom att pressas
ned i plåtens fördjupningar upptager
trycksvärtan. Bland äldre tiders främsta
kopparstickare märkes Albr. Durer.
Kopparsulfat el. k u p r i s u 1 f a t. Se
Koppar!
Kopparåldern. Benämning på
gränsperioden mellan yngre stenålder och tidigare
bronsålder, en tid då metallredskap
till
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
