Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korrigera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3589
Ko’rsika—Korsvirkeshus.
3590
Ko’rsika. Se Corsica!
Korskupolkyrka. Korsformig kyrka med
mitt- och sidorum täckta av kupoler. En
dylik byggnadsform förekommer rikligt i
bysantinsk arkitektur.
Korskyrka. Inom byggnadskonsten
benämning på en med tvärskepp försedd
kyrkobyggnad, vars grundplan bildar ett
latinskt el. vanl. grekiskt kors.
Korsning. Se Bastard!
Korsnäbbar (Lo’xia). Ett släkte F i n
k-fåglar, hos vilka näbbspetsarna äro
krökta och korsa varandra. K. leva av
barrträdsfrön, insekter o. dyl. I Sverige
finnas tre sorter.
Korsnäs. Jst. och sågverkssamhälle vid
G. D. J. i Kopparbergs socken
(Kopparbergs län), 5 km ö. om Falun.
Korsnäs sågverks a. b. Bolag i Gävle,
som driver sågverk vid Kastet och
Bomhus (Gävleborgs län) samt Korsnäs
(Kopparbergs län) och cellulosafabriker och
pappersbruk vid Karskär (Gävleborgs län).
Arstillverkning 25 000 standard trävaror,
60 000 ton sulfitcellulosa, 32 000 ton
sulfatcellulosa, 4 500 ton omslagspapper och 1,5
mill. liter sulfitsprit. K. äger Trävaru
a. b. Dalarna. K. grundades 1855 och har
nu ett aktiekapital på 21 mill. kr. samt
tillhör Stockholms Enskilda Banks
kundkrets.
Korsriddare. Riddare som deltogo i
korstågen. De brukade bära ett rött kors på
vapenskjortan.
Korsspindel (Ara’neus diadema’tus).
Spindelart med vita fläckar i form av ett kors
på bakkroppen. Honan, som är störst, blir
bortåt 1% cm. Nätet fästes vertikalt. K. är
allmän i Sverige, även inomhus.
Korstecken. Religiöst symboliskt tecken,
som utföres så, att man med händerna
tecknar ett kors, vanligen över ansiktet och
bröstet. K. var i bruk redan på 200-talet e.
Kr. och har levat kvar företrädesvis inom
katolska länder.
Korståg. De krigståg, som under
medeltiden företogos till Palestina för att befria
det heliga landet från muhammedanerna
el. till andra icke-kristna länder för att
lägga dem under kristet välde. Det första
k. igångsattes på initiativ av påven Urban
II 1096 och rönte tillslutning från
Frankrike, Tyskland och Italien. Jerusalem
erövrades 1099, och de kristna inrättade ett
konungarike Jerusalem, vars första
härskare blev Gottfrid av Bouillon.
Ett andra k. företogs 1147—49 för att
trygga de kristna besittningarna i
Palestina. Då sultanen S a 1 a d i n intagit
Jerusalem 1187, igångsattes ett tredje k.,
vars främsta ledare voro F r e d r i k B a
r-barossa, Filip II August och
Rikard Lejonhjärta. Jerusalem
lyckades man ej återerövra lika litet under
detta som under det fjärde av Innocentius
III framkallade korståget (1202—04), då
korsfararna blott bemäktigade sig
Kon-stantinopel. Utmärkande för den religiösa
entusiasm, som bar upp k., är det s. k.
barnkorståget 1212, till vilket
tusentals barn samlades för att bege sig till
Palestina. Många förgingos av färdens
mödor. Bland de sista korstågen märkes L u
d-vig den heliges (1248—1250). — I
Norden företog Erik den helige 1157,
Birger Jarl 1249 och T o r g i 1 s
K n u t s s o n 1293 korståg till Finland för
att kristna detta land. — För k:s-tiden
karakteristiskt är bildandet av
riddarord-nar för de kristna besittningarnas försvar,
Johannitorden, T em p e 1 h e r r
e-orden och Tyska orden. En viktig
följd av k. var det närmande mellan
Västerland och Österland, som de
åväga-bragte och som i hög grad befordrat den
allm. kulturutvecklingen i både andligt och
materiellt hänseende.
Korstågsrörelsen. Se Kristlig
studentrörelse, Ungkyrkliga
rörelsen!
Korsvalv. Se Valv!
Korsvirkeshus. En byggnad där
träbjälkarna lagts i kors och mellanrummen
utfyllts med tegel. K. voro vanliga under
medeltiden i större delen av Europa och
förekomma ännu i s. Sverige.
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
