Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kricket ... - Kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3633
Krimgoter—Kris.
3634
par nå 1 541 m. ö. h. N. delen av K. är
skoglös stäpp med kontinentalt klimat.
Ett milt klimat och en subtropisk
växtlighet råda däremot på s. kusten. K. är en
autonom republik inom Sovjet-Ryssland.
714 000 inv. (1926), varav över hälften
storryssar och omkr. fjärdedelen tatarer.
K. införlivades under 1700-talet med
Ryssland och fick 1921 sin nuvarande
ställning.
Krimgoter. De sista numera med
tatarerna o. a. folk på Krim sammansmälta
resterna av de i Svarta-havstrakterna
bosatta goterna. De bildade till 1475 ett
eget furstendöme. K:s biskopsdöme
upphävdes först 1786. Deras språk anses ha
fortlevat till 1800-talets början.
Krimhild. En av huvudpersonerna i
Ni-belungenlied, maka till Sigfrid
drakdöda-ren och efter dennes mord till konung
Etzel (Attila). K. motsvarar
Eddadikter-nas och Volsungasagans Gudrun.
Krimina’1- (lat. cri’men = brott). Bet.
samhörande med el. avseende brott,
brottmåls-. — K r i m i n a 1 i s e’r a, genom
lagbestämmelser förklara såsom brottslig. —
K r i m i n al i t e’t, brottslighet,
omfattningen av brottslighet. — Kr im i n e’ll,
brottslig, brotts-.
Kriminalantropologi’ (lat. cri’men =
brott, grek. a’ntropos = människa och
lo’gos = lära). Den vetenskap, som söker
utröna brottslighetens orsaker, i den mån
dessa ligga hos individen själv. Till den
del denna forskning berör förbrytarens
själsliv, benämnes den även
kriminalpsykologi. Den mest kände
kriminalantropologen torde vara italienaren C
e-sare Lombroso, som starkt betonade
de medfödda faktorernas bestämmande
inflytande hos förbrytarna.
Kriminalassessor. Bisittare i rådhusrätt
med åliggande att föra protokoll etc. i
brottmål. Titeln k. begagnades förr vid
Stockholms rådhusrätt men är nu utbytt
mot benämningen andre assessor.
Kriminalpolitik. Beteckning dels för
strävandena att bekämpa och minska
brottsligheten, dels för vetenskapen om
ut
forskandet av de lämpligaste medlen
härför.
Kriminalpsykologi. Se
Kriminalantropologi!
Kriminologi’ (lat. cri’men = brott och
grek. lo’gos — lära). Vetenskapen om
brottets natur och orsaker.
Krimkriget. Ett krig 1853—56 mellan
å ena sidan England, Frankrike, Turkiet
och Sardinien samt å den andra Ryssland
med anledning av Rysslands strävan att
erhålla skyddsrätt över de grekiska
katolikerna i Turkiet. Krigets tyngdpunkt
kom inom kort att förläggas till halvön
Krim. Här försvarade ryssarna med stort
hjältemod Sevastopols fästning, som dock
föll i sept. 1855. Även Östersjön blev
skådeplats för en del av krigföringen; de
allierade intogo här bl. a. Bomarsunds
fästning på Äland. På
Pariskongressen 1856 slöts en fred, vari bl. a.
Ryssland avstod Donaumynningarna till
Turkiet och Svarta havet förklarades
neutralt; genom en särskild
överenskommelse förband sig Ryssland att icke befästa
Älandsöarna.
Kri’mmer (av halvön Krim). Vävnad
som imiterar pälsverket persian.
KrPmmitschau. Fabriksstad i Tyskland
i v. Sachsen. 27 100 inv. (1925).
Kringsjuka el. f å r k o 11 e r. Kronisk
hjärnsjukdom hos får, förorsakad av en
biåsmask, som intränger i hjärnan. Den
fullbildade masken lever i tarmkanalen
hos hundar. Namnet k. syftar på att de
angripna djuren ofta snurra runt.
Krinoidéer. Försvenskad form av C r
i-n o i d e a.
Krinoli’n (fransk, crinoline av lat.
cri’-nis = hår och li’num = lin). En vid
kjol av klocklik form, som hålles
utspänd av metall- el. fiskbensringar. K.
var modern på 1850- och 60-talet.
Kris (grek. kri’sis = åtskiljande,
avgörande). Bet. avgörande vändpunkt,
genomgripande vändning (i sjukdom,
själslig utveckling, politiskt händelseförlopp
m. m.). — Feberkris, hastigt
defini
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
