Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3635
Kris.
3636
tivt temperaturfall vid en sjukdom (ex.
vissa former av lunginflammation). Mots.
är ly’sis, då febern långsamt sjunker,
»löser sig». — Handelskris. Se
Konjunktur! — Fredskris. Bet. nu
oftast den handelskris, som inträffade efter
världskrigets slut. — Världskrisen.
Den fruktansvärda handelskris, som
drabbat hela världen under åren 1929—1932.
Den var en logisk följd av de politiska och
finansiella åtgärder, med vilka man
försökt bota fredskrisen 1920—22.
Efterkrigsperioden 1919—1932 kan
betraktas som ett slags fortsättning av
världskriget, ehuru krigsmetoderna hade
ändrats. Det ekonomiska världsläget
var kaotiskt vid världskrigets slut.
De internationella
handelsförbindelserna voro avbrutna. Den stora ryska
marknaden var fullkomligt stängd.
Produktionen i de krigförande länderna
hade sjunkit. Kolproduktionen belöpte sig
t. ex. i U. S. A., England, Tyskland
och Frankrike 1919 till 860 mill. ton mot
1 026 mill. 1913. Nya industrier av stor
omfattning hade vuxit upp i Japan,
Syd-Amerika, Indien och Englands övriga
kolonier. Europa hade förlorat sin ledande
ställning på världsmarknaden. U. S. A.
med sina stora krigsvinster lyckades slå
under sig den sydamerikanska marknaden,
där tyskarna förlorat fotfäste och
engelsmännen trängts undan. I det utarmade
Central-Europa rådde förfärande brist på
råvaror och livsmedel samt även brist på
pengar för inköp av utländska varor.
Industriområdet i norra Frankrike och
Belgien låg i ruiner. Staternas stora
krigsutgifter hade medfört en våldsam ökning
av sedelomloppet överallt i världen och en
däremot svarande prisstegring. I U. S. -A.
steg prisnivån under 1920 till 280 och i
Sverige ända till 360 procent av 1913 års
priser. För att få bukt med svårigheterna
möttes världens ledande finansmän på
hösten 1919 i Amsterdam och fattade
beslut om en gemensam hänvändelse till
samtliga regeringar om vissa
statsåtgär-der för avhjälpande av den finansiella
nöden. Skrivelsen avläts i början av 1920,
bl. a. även till den svenska regeringen.
Bland undertecknarna märktes prof. G.
Cassel, riksbankschefen V. Moll, K. A. och
Marcus Wallenberg samt även Hoover, som
1928 skulle bli U. S. A:s president, och
A. W. Mellon, sedermera finansminister i
U. S. A.
Skrivelsen ledde till ett första försök att
lösa . krisproblemen. Man trodde sig böra
återgå till »normala» priser. Som sådana
betraktades 1913 års priser. De allierades
högsta råd beslöt därför vid Londonmötet
i mars 1920 föreslå regeringarna att
inskränka krediterna och sedelomloppet
samt att reducera statsutgifterna.
Förslaget förverkligades prompt med den
påföljd, att prisnivån sjönk katastrofalt,
fondbörserna utsattes för jättekrascher,
bankinstitut gingo omkull, den redan förut
otillräckliga produktionen krympte ihop
ytterligare (1920 års def
lations-kris). Krisen drabbade hårdast länder
med någorlunda väl bibehållen valuta,
vilka nu utsattes för allt hårdare
konkurrens från de länders sida, där valutans
värdefall fortskridit längre.
Detta faktum lämnade uppslaget till det
andra försöket att dämpa krisen, vilket
bestod i en allmän återgång till
guldmyntfoten. Innan dess ville
man stabilisera de politiska förhållandena
och hjälpa Tyskland att övervinna
valutakrisen genom ett internationellt
skadeståndslån. G e n u a-k onferensen
sammankallades i detta syfte 1922, men blev
väsentligen ett fiasko, då Frankrike
under Poincarés ledning motsatte sig alla
förslag till lättnader åt Tyskland, i
synnerhet sedan tyskarna slutit ett
handelsavtal med Ryssland. Från franskt håll
uppfattades detta som en utmaning och ett
hot om revanschkrig. Frankrikes
oförsonliga hållning och vägran att förhandla med
Tyskland ss. med en jämbördig stat
försämrade hastigt konjunkturläget i
Europa. En ny konferens ägde rum i Paris,
men även den misslyckades, med påföljd
att de tyska skadeståndsbetalningar, som
skulle erläggas den 15 jan. 1923, uteblevo.
För att tvingh tyska regeringen att
fullgöra betalningarna inmarscherade
franska trupper i Ruhrområdet. Förtroen-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
