Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristall - Kristallglas - Kristallglasbrukens a. b., De Svenska - Kristallinisk - Kristallisation - Kstiallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3647
Kristallglas—Kristallografi’.
3648
KRISTALLER tillhörande de olika kristallsystemen. Bakåt liggande kanter betecknas med
........; kristallaxlar med––––––––––-.
olika kristallsystem: 1) R e g u 1 j ä’r a
systemet med 9 symmetriplan och 3 lika långa,
mot varandra vinkelräta axlar. Till dess
k.-former höra bl. a. oktaedern (fig. 1) och
kuben (fig. 2). 2) H e x a g o n a’l a
systemet med 7 symmetriplan, en huvudaxel
och 3 biaxlar, vilka alla ligga i ett mot
huvudaxeln vinkelrätt plan och bilda 60°
vinkel med varandra (fig. 4, 5, 6). 3)
K v a d r a’t i s k a el. tetragona’la
systemet med 5 symmetriplan, en
huvudaxel o. 2 lika långa biaxlar. Alla 3 axlarna
bilda räta vinklar med varandra (fig. 7, 8).
4) R oTn b i s k a systemet med 3
symmetriplan och 3 olika, mot varandra
vinkelräta axlar (fig. 9). 5) Mono sy mm
e’-triska el. m on o k 1 i’n a systemet
med ett symmetriplan, en mot detta
vin-kelrät huvudaxel och 2 biaxlar, som ligga
i symmetriplanet och med varandra bilda
sneda vinklar (fig. 10, 11). 6)
Asymme’-triska el. trikl i’n a systemet med 3
olika axlar, bildande sneda vinklar med
varandra, och intet symmetriplan (fig. 12).
Inom varje klass finnas dels h o 1 o e’d r
i-s k a former, vilka innehålla alla de
kristallytor, som äro möjliga inom den
klassen, dels h e m i e’d r i s k a former, som
kunna tänkas uppstå ur de förra genom
att varannan yta borttages och de övriga
dragas ut. Fig. 3 och 6 visa hemiedriska
former, den första till reguljära, den
senare till hexagonala systemet. Läran om
k. kallas kristallografi.
Kristal-1 i’n i s k t kallar man ett ämne, som
består av en massa mycket små,
samman-bakade k. Flytande kristaller
har man kallat ett slags egendomliga
vätskor, vilkas molekyler äro mycket
långsträckta och alla ligga ordnade parallellt
med varandra, ehuru de för övrigt äro
fritt rörliga, såsom i andra vätskor. De
visa såsom de egentliga k. olika
ljusbrytning i olika riktningar m. fl. anisotropa
egenskaper. 2. Populär beteckning för
kristallglas. 3. Bet. för
blyglanskristall, som ingår i radiomottagare, och i
överförd betydelse ofta även för
radiomottagare med sådan k. som detektor.
Kristallglas. Se Glas!
Kristallglasbrukens a. b., De
Svenska. Bolag i Stockholm, grundat 1903,
ensamförsäljare för a. b. Kosta Glasbruk,
Reijmyre Bruks a. b., Eda a. b., Eda
Glasbruk, a. b. Alsterfors Glasbruk i
Må-lerås samt a. b. Alsterbro Glasbruk i
Alsterbro.
Kristalli’nisk. Se Kristall!
Kristallisatio’n. Bildning av kristaller
ur en lösning el. smälta. — Kristall
i-s e’r a, bilda kristaller.
Kristallografi’ (av kristall och grek.
gra’fein = beskriva). Vetenskapen om
kristallerna. Medan den äldre k. endast
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
