Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kstiallografi - Kristalloider - Kristallsystem - Kristallvatten - Kristallviolett - Kristberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3649
Kristalloi’der—Kristian.
3650
sysslade med kristallernas yttre form och
lagarna för densamma, undersöker den
nyare k., grundlagd av Laue 1912,
kristallernas inre byggnad.
Kristalloi’der (av kristall och grek.
e’i-dos = utseende). Av Graham införd bet.
för lösningar av kristalliserande ämnen,
som äga förmåga att diffundera genom
semipermeabla hinnor, i mots. till k o
1-1 o i’d e r.
Kristallsystem. Se Kristall!
Kristallvatten. Vatten, som förekommer
löst bundet i kristallerna av vissa ämnen
men som bortgår vid upphettning av
desamma. Ämnen med k. ha ofta annan färg
än motsv. vattenfria ämnen och äro
komplexa föreningar. På samma sätt kunna
ämnen, som kristallisera ur alkohol,
bensol m. m. binda lösningsmedlet (k r
i-stallalkohol, kristallbensol).
Jfr Valens!
Kristallviolett. Trifenylmetanfärgämne,
som användes till färgning av ylle och
silke.
Kristberg. Socken i Östergötlands län
(Bobergs härad). 2 227 inv. (1931).
Kristdala. Socken i Kalmar län
(Tuna-läns härad). 2 875 inv. (1931).
Kristendomen. Den monoteistiska
religion, som grundlagts av Jesus av
Nasa-ret och som i honom ser historiens högsta
gudomliga uppenbarelse. Vissheten om att
Kristus lever och att hans död på korset
utgjorde slutpunkten på ett liv i
fullkomlig överensstämmelse med Guds vilja
bildar utgångspunkten för de första kristnas
tro. Från urförsamlingen i Jerusalem
spreds den kristna tron hastigt i det
romerska riket, och efter att tidvis ha varit
föremål för svårartade förföljelser fick k.
en rättsligt erkänd ställning 313. Genom
religionsediktet 380 blev k. romersk
statsreligion. Under de första århundradena
erhöll k. en dogmatisk utgestaltning, för
vilken de stora kyrkofäderna, exempelvis
Ireneus, Tertullianus, Origenes,
Athanasi-us och Augustinus, varit av stor betydelse.
Viktiga lärofrågor behandlades på de stora
kyrkomötena (Nicea 325, Konstantinopel
381, Kalcedon 451). Påvedömet, vars
utvecklade maktställning härrör från
400-talets mitt, blev ledande för den
västerländska kyrkans utveckling. K:s första
utbredningsområde var
Medelhavsländerna, men i och med muhammedanismens
framträngande i dessa länder från
600-talet, inskränktes den under medeltiden
huvudsakligen till Europa. Genom den
nyare tidens mission har k. blivit
världsreligion. Genom schismen mellan påven och
patriarken i Konstantinopel 1054 samt
genom reformationens kyrkoförnyelse under
1500-talet uppkommo den
grekiskt-katol-ska el. ortodoxa kyrkan samt
protestantismen, som jämte den romerska katolicismen
utgöra den kristna åskådningens
huvudformer. Av de kristna bekännarna äro
330 mill. rom. kat., över 100 mill. grek,
kat. och 215 mill. protestanter.
Kristendomen och vår tid. Teologisk
tidskrift, utgiven i Lund, grundad 1906.
Kristen Gemenskap. Organ för svenska
kommittén av Världsförbundet
för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden.
Det utgives fr. Uppsala och grundades
1924.
Kristensson, Emil, f. 1879, d. 1931.
Politiker, socialdem. led. av A. K. 1909—
28, av F. K. sedan 1929. K. var
riksbanks-fullmäktig från 1924.
Kristian. Danska och norska och svenska
konungar. 1. K. I, f. 1426, d. 1481. Dansk
konung 1448—81. Han blev konung i
Norge 1449 och kröntes efter upproret
mot Karl Knutsson till Sveriges konung
1457. Genom sin hårdhänta
beskattnings-politik blev han snart föremål för ovilja
och förjagades fr. den sv. tronen 1463.
Han besegrades av svenskarna under Sten
Sture d. ä:s ledning i slaget på
Brunke-berg 1471 vid ett försök att återtaga den
sv. kronan. 2. K. II Tyrann, f. 1481,
d. 1559. Den förres sonson, konung i
Danmark och Norge (1513—23). Han
inriktade sig tidigt på att erhålla den sv. kro-
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
