Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3703
Kult—Kulturkamp.
3704
KULSPRUTA (för luftförsvaret). Fotografi.
äro luftkylda. De väga 7,5—10 kg. och
behöva ej ställas på lavett. Patronerna
placeras ofta i magasin, som rymma 20—
30 st. Eldhastigheten är högst 120—150
skott i minuten. För luftförsvaret finnas
särskilda, grovkalibriga k. K. finnas vid
infanteriet i särskilda
kulsprutekompani-er, vanl. ett för varje bataljon, vid
kavalleriet i särskilda skvadroner.
Kult (lat. cu’ltus av co’lere = odla,
dyrka). De yttre, ofta symboliska
gudstjänsthandlingar, som i större el. mindre
utsträckning utbildas inom religionerna.
Till k. höra ceremonier, offer, böner och
sång. Inom kristendomen är k. rikast
utvecklad i den grek.-kat. kyrkan, minst hos
vissa riktningar av protestantismen.
Kultiva’tor (fransk, cultiver av lat.
co’lere = odla). Åkerbruksredskap för
djupluckring av jorden. — Kultivera,
uppodla, förfina.
Ku’ltje (holl. koeltje). Jämn vind av
olika styrkegrader, motsvarande 6—8 i
Beauforts vindskala.
Kultsjön. Insjö i s. Lappland
(Vilhelmina socken), genomfluten av
Ångermanälven. 53 kvkm.
Kultu’r (lat. cultu’ra av co’lere — odla).
Bet. odling (i olika bemärkelser). Med k.
menar man företrädesvis en
sammanfattning av de materiella och andliga
företeelser, vilka bilda förutsättning för el. utgöra
kännemärke på en individs, ett lands el.
mänsklighetens utveckling. — K u 11
u
r e’l 1, som har avseende på kultur,
bildande, förfinande.
Kulturella ungdomsrörelsen (förk. K. U.
R.). En 1905 bildad konfessionslös och
opolitisk rörelse, som söker bereda
ungdom ur olika klasser möjlighet till
bildande förströelser samt väcka intresse för
litteratur, konst och samhälleliga frågor.
Kulturhistoria. I vidsträckt bet.
vetenskapen om den mänskliga odlingen i allm.,
i inskränkt mening och i mots. till den
politiska historien vetenskapen om den
andliga och materiella utvecklingen, sådan
den framträder i folkens dagliga liv.
Kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige. En i Lund 1882 bildad förening
med huvuduppgift att stödja
Kulturhistoriska museet i Lund.
Kulturhistoriska museet i Lund. Ett
1892 invigt museum i Lund, ordnat i olika
karakteristiska byggnader (herrehuset,
borgarhuset m. fl.) med kulturhistoriskt
intressant material. K. är ett av de största
i sitt slag i Europa.
Kul tur jäst. Bet. för odlade jästarter,
särsk. av öljäst, i mots. till tillfälligt
inkommande »vilda» arter. Jfr Jäst!
Kulturkamp. I allm. den civila
statsmaktens strid mot ett kyrkligt
maktinflytande i staten. Ordet skapades av läkaren
Virchow som benämning på den kamp
Bis-marck upptog på 1870-talet mot den
katolska kyrkan i Tyskland. I det nybildade
katolskt sinnade centerpartiet såg
Bis-marck en fara för rikets enhet, samtidigt
som han i ultramontanismens
utveckling befarade ett yttre hot mot
Tysklands frihet och självständighet.
Genom särskilda lagar, bl. dem de s. k.
majlagarna 1873, sökte Bismarck förlama
d n katolska kyrkans inflytande.
Katolikerna, stödda av den internationella
katolska världen och påven, motsatte sig
med förbittring dessa lagar, och k.
skärptes. På grund av inrikespolitiska och
sociala förhållanden måste Bismarck under
1880 talet i väsentliga delar upphäva
dessa lagar, vilket också underlättades därav
att den nye påven Leo XIII visade tecken
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
