Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3705
Kulturmässa—Kumo älv.
3706
till försoning (Bismarcks »vandring till
Canossa»).
Kulturmässa. En av Nationalmuseum i
olika landsortsstäder anordnad kulturell
festlighet, där de flesta konstgrenar äro
företrädda. K. hölls första gången 1919 i
Skara.
Kulturras. Husdjursras, som genom
ren-avel el. systematisk rasförädling
omdanats i särskild riktning (t. ex.
köttalstran-de el. mjölkalstrande nötkreatur). Mots.:
1 a n t r a s.
Kulturväxter. Växter, som odlas för att
lämna nyttiga produkter el. till prydnad.
Till k. höra sädesslagen och andra
stärkel-sealstrande växter, som odlas i större
skala (potatis, bovete, jams m. fl.),
foderväxter, sockeralstrande växter (sockerbetor
och sockerrör), kryddväxter,
medicinalväxter, växter, som alstra stimulantia (kaffe,
te, tobak, vinranka m. fl.), växter, som
alstra tekniska råmaterial (gummi,
hartser, eteriska oljor), färgväxter,
bekläd-nadsväxter (bomull, hampa), köksväxter,
som i mindre skala odlas till föda,
fruktträd, bärbuskar o. dyl. samt
prydnadsväxter (för odling i kruka el. på kalljord).
Till k. kunna även räknas en del träd,
som odlas för korkens el. vedens skull.
Litt.: B. Jönsson: Gagnväxter (1910). F.
Elfving: De viktigaste kulturväxterna
(1911). A. Sörlin: Växtvärlden och
människan (1927).
Ku’ltusminister (lat. cu’ltus — odling,
uppfostran). I vissa länder benämning på
ecklesiastikminister.
Ku’lvert (eng. culvert). Liten välvd gång
av sten el. betong för att genomsläppa
mindre vattendrag i en väganläggning.
Kulö’r (fransk, couleur av lat. co’lor).
Bet. färg. — Kul ö’r t, färgad av annan
färg än svart el. vit.
Kum el. Kom. Stad i v. Persien, en av
sehiiternas heliga städer och
vallfartsorter. Omkr. 25 000 inv.
Ku’mamoto. Stad i Japan (s. v. Kiushiu)
vid en djupt inträngande vik, med en av
Japans ståtligaste borgruiner. 164 000 inv.
(1930).
Kumari’n. Välluktande ämne av sam
z CH : CH
mansättningen Co H4 । , som före-
\ O — CO
kommer i Cuma’ra-, MélUo’tus-,
Aspe’rula-och Hiero’chloe-aYter, möjligen även i
nyslaget hö. Det kan även framställas
syntetiskt och användes i parfymindustrien.
Kumasi’. Huvudstad i negerriket
Ashan-ti (Britt. Väst-Afrika). Omkr. 25 000 inv.
(1929).
Kumla. 1. Härad i Örebro län. 2.
Socken i K. 1. 9 664 inv. (1931). 3. Socken i
Östergötlands län (Lysings härad). 209 inv.
(1931). 4. Socken i Västmanlands län
(Över-tjurbo härad). 1 617 inv. (1931). 5.
Mu-nicipalsamhälle i Örebro län med stor
skoindustri. 3 451 inv. (1931).
Kumla Skofabrik, Carl Nilsson.
Skofabrik i Kumla, Örebro län, med en
års-tillverkning på 1,6 mill. kr. 150 arbetare.
K. etablerades 1897.
Kumla—Yxhults järnväg (K. Y. J.).
Nor-malspårig järnv. (1,435 m), 6,1 km lång fr.
Kumla station vid statsbanelinjen
Hallsberg—Örebro till Yxhult, avsedd endast
för godstrafik. Den öppnades för trafik
1885.
Kumlien [-li’n], Axel (A k k e)
Ragnar, f. 1884. Målare och förf., vilken som
konstnärlig rådgivare vid bokförlaget P.
A. Norstedt & Söner gjort en viktig
insats för en konstnärlig och stilren
bokutstyrsel.
Kummel. Sjömärke av sten el. trä.
Kummel (Merlu’cius merlu’cius). En art
Torskfiskar med två ryggfenor, av
vilka den bakre är mycket lång. Mun- och
gälhålorna äro svarta. K. förekommer bl.
a. vid sv. västkusten och är en god matfisk.
Kummin. Se Carum!
Kumo älv. Flod i s. v. Finland, med
källor på Suomenselkä i Vasa län,
genomflytande Näsijärvi och Pyhäjärvi, mellan
vilka Tammerfors’ 19 m höga vattenfall
lig
Ord. som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
