Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurdistan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3719
Kurdista’n—Kurkumi’n.
3720
äro nomader, för att
slippa beskattning
av den turkiska el.
persiska
överhögheten om möjligt
dra sig från alla
folkräkningar. K.
tala ett med
nypersiskan besläktat
indoeuropeiskt
språk.
Kurdista’n.
Område i Främre
Asien, ung. så stort
som halva Sverige
och bebott
huvudsakligen av k u
r-d e r. ö. Kurdistan
tillhör dels Persien,
dels Irak, medan
den v. och större
delen tillhör Turkiet. K. är ett bergland,
omfattande östligaste Taurus’ delar av
Armeni ens högland och västligaste Irak.
Även M o s u 1 räknas stundom till K., då
det delvis bebos av kurder.
KUBD. Fotografi.
Kure . Stad i Japan (s. Hondo) vid
Japanska inhavet, viktig flottstation. 190 000
inv. (1930).
Kure’ra. Se Kur!
Ku’resaare. Se Arensburg!
Kurfurste (medelhögtysk, kur = val).
Benämning på de tyska furstar, som ägde
rätt att deltaga i konunga- el. kejsarval.
Genom den av Karl IV 1356 utfärdade
s. k. gyllene bullan fastställdes en
faktiskt gällande ordning, enl. vilken
kejsar-valet skulle förrättas av sju k.:
ärkebiskoparna av Mainz, Trier och Köln,
konungen av Böhmen, pfalzgreven vid Rhen,
hertigen av Sachsen-Wittenberg och
markgreven av Brandenburg, vilka förvaltade
de högsta riksämbetena och bildade ett
särskilt kurfurstekollegium inom
riksdagen. K.-värdigheterna försvunno med
Tyska rikets upplösning 1806.
Kurhus (lat. cu’ra = vård). Vårdanstalt
för veneriska sjukdomar. K. ha fr. o. m.
1901 införlivats med länslasaretten, varför
namnet numera försvunnit.
Kuria’lstil (lat. cu’ria = senathus). Se
Kansli!
Kuria-Muria-öarna. Grupp av fem öar
i n. v. Indiska havet s. om Arabien,
tillhörande den britt, skyddsstaten Aden.
Kuri’lerna (jap. Chishima = de tusen
öarna). Jap. ögrupp i n. v. Stilla havet.
K. bildar en omkr. 1 000 km lång örad,
som sträcker sig från Yezo till
Kamtjat-kas sydspets och avgränsar det Ochotska
havet från Stilla havet. K. ha en
sammanlagd yta av 16 000 kvkm, ung. lika stor
som Hälsinglands. K. äro uppbyggda
nästan uteslutande av vulkaniska avlagringar
och ha flera verksamma vulkaner. De
högsta topparna nå 2 300 m. ö. h. och höja sig
över snögränsen. Klimatet är ett ganska
svalt och blåsigt havsklimat. Skog finns
endast på de Sydligare öarna. Den infödda
befolkningen utgöres främst av ainos.
Fiske och jakt på pälsdjur äro av stor
betydelse. Ögruppen förvärvades av Japan
fr. Ryssland 1875.
Kuriosite’t (lat. curio’sitas =
nyfikenhet) . Bet. föremål, som uppväcker
nyfikenhet, egendomligt föremål, sällsynthet.
— K u r i o’s u m, plur. k u r i o’s a,
märkvärdighet, besynnerlighet.
Kuri’r (fransk, courrier av lat. cu’rrere
= löpa). Bet. ilbud. Ridande
depeschöver-bringare el. budbärare.
Kurisches Haff [ko’––-]. Grund
strandsjö i s. ö. Östersjön, med en yta av 1 620
kvkm ngt mindre än Vättern. K. H. är
avstängt från havet av en strandvall
(Nehrung) med höga dyner. Längst i n.
vid Memel avbrytes denna, så att K. H.
har förbindelse med Östersjön. I K. H.
mynnar floden Njemen.
Kuriö’s (fransk, curieux = nyfiken,
besynnerlig). Bet. sällsam, löjlig,
besynnerlig-
K. U. R. J. Förk. för K ö p i n g—U
t-t e r s b e r g—R iddarhyttans
järnvägar.
Kurkumi’n. Se Curcuma!
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
