Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurdistan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3721
Kurland—Kurön.
3722
Kurland. 1. F. d. ryskt guvernement,
numera tillhörande dels Lettland, dels
Litauen. K. kristnades omkr. år 1200 av
svärdsriddarna och förenades 1245 med
Livland under Tyska orden. 1561—1795
var K. ett mer el. mindre självständigt
hertigdöme, 1795—1918 ett ryskt
guvernement. 2. Provins i Lettland, belägen
mellan Östersjön och Rigabukten. Huvudstad:
L i b a u.
Ku’roki, T am e m o t o, f. 1844, d. 1923.
Japansk militär, berömd fältherre under
rysk-japanska kriget.
Kuropa’tkin, Aleksej
Nikolaje-vitj, f. 1848, d. 1925. Rysk fältherre,
som deltagit i
rysk-jap. kriget samt
världskriget.
Framstående organisatör lyckades han
dock ej som högste
befälhavare i
ryskjapanska kriget
infria på honom
ställda förhoppningar.
Han led ett stort
nederlag vid
Muk-den i mars 1905.
A. N. KUROPATKIN.
Fotografi.
Kuro-Shio el. Kur o-S i vo (jap.). Bet.
den svarta strömmen. En varm havsström
i n. Stilla havet, som från den
nordekvato-riala strömmen avlänkas mot n. och ö. och
går förbi Formosa, Riu-kiu-öarna och de
Japanska öarna över havet mot n.
Amerikas kust, där den delar sig och sänder
en virvel med varmt vatten mot s. kusten
av Alaska, medan huvudmassan under
namnet Kaliforniska strömmen går mot s.
K:s värmeöverskott är ej så stort som
Golfströmmens, och den har mindre
betydelse för Nord-Amerikas klimat än
sistnämnda ström för Europas.
Kurs (lat. cu’rsus = lopp). 1. Det vid
viss tidpunkt gällande marknadsvärdet å
värdepapper. K. räknas vanl. i förhållande
till det åsatta el. nominella värdet, p a’r
i-k u r s. 2. Den horisontala vinkeln mellan
nord-syd-linjen och ett fartygs
rörelseriktning.
Kursi’v (fransk, cursif av lat. cu’rrere
= löpa). Bet. löpande, flyktig, snabb. —
Kursiv skrift, i forntiden och
medeltiden den förenklade, lättare skriften
för dagligt bruk. — Kursiv s t i 1,
lutande tryckstil (t. ex. Åhlén d Söners
Uppslagsbok).
Kursk. Stad i inre Ryssland, centrum i
en del av svartaj ordsområdet, med på
jordbruksprodukter grundad storindustri.
99 000 inv. (1926).
Ku’rsor (lat. cu’rsor = löpare). I äldre
tider vaktmästare vid sv. universitet, vilka
bl. a. hade viss uppsikt över studenternas
seder.
Kurtage [korta’sj] (fransk, courtage av
courir = löpa, courtier = löpare, en som
springer fr. den ene till den andre).
Mäk-larsyssla; provision till skeppsmäklare,
fondmäklare och banker.
Kurth, Ernst, f. 1886. österr.
musikteoretiker, en av samtidens främsta, vars
viktigaste skrifter äro Grundlagen des
linearen Kontrapunkts (3:e uppl. 1927),
och Musikpsychologie (1931).
Kurti’n. Den raka delen av
fästningsvallen mellan bastionerna.
Kurti’s (fransk, courtoisie = ridderligt
uppförande). Inställsam hyllning,
uppvaktning, flirt. — Kurtis a’n, elegant dam
med lösa seder. — K u r t i s e’r a, ställa
sig in hos, flirta med, uppvakta.
Kuru’me. Stad i Japan (n. Kiushiu),
med textilindustri. 83 000 inv. (1930).
Kurva (lat. cu’rvus = krökt). Bet.
kroklinje, krök. 1. Inom matematiken
beteckning för en kroklinje, som i ett
koordinatsystem motsvaras av en algebraisk el.
transcendent ekvation. K. kunna indelas i
plana och skeva; i senare fallet ligga
ej alla punkter i samma plan. 2.
Järnvägs- el. vägkrök. De förra ha i regel ej
mindre radie än 240 m.
Kurön. ö i s. Björkö fjärden av
Mälaren, där Frälsningsarmén 1911 öppnade
ett alkoholisthem. Jfr
Alkoholistvård!
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
