Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3739
Kvinnosjukdomar—Kvittning.
3740
s. k. suffragettrörelsen kommit att spela
en särskild roll i k:s historia, fingo
kvinnorna kommunala och politiska
rättigheter 1918. I Förenta Staterna infördes den
kvinnliga politiska rösträtten 1920.
Frankrike och Italien sakna ännu kvinnlig
rösträtt. Internationella kvinnoorganisationer
äro: Internationella rösträtt
s-alliansen (1904) och
Internationella kvinnoförbundet (1888).
Litt.: A. M. Holmgren: Kvinnorösträttens
historia i de nordiska länderna. (Verd.
småskr. n:r 229). A. M. Holmgren: Den
kvinnliga rösträttens historia i
främmande länder. (Verd. småskr. n:r 228).
Kvinnosjukdomar el.
underlivslidanden. Sjukliga förändringar i de
kvinnliga bäckenorganen, företrädesvis
könsorganen. Den medicinska
specialitet, som sysselsätter sig med
nämnda sjukdomar, kallas gynekolog i’.
Inflammatoriska processer i urinvägarna,
slidan och framför allt i äggledaren
(sal-pingi’ter) äro vanliga. Som orsak till de
sistnämnda märkas bl. a. gonorré och
tuberkulos. — Svulster inom de kvinnliga
könsorganen äro utomordentligt vanliga.
Främst är att nämna de relativt ofarliga
muskelsvulsterna, myo’men, i livmodern.
I detta organ uppträda vidare pol y’p e r
samt kräfta. Den senare sjukdomen
behandlas framgångsrikt med
radiumbestrålning och i vissa fall operation. Åldern
mellan 40 och 55 år är särsk. disponerad.
Inom äggstockarna äro ävenledes
tumörer vanliga, dels kräfta, dels andra
mindre farliga, ofta vätskefyllda
(cy’sti-ska) tumörer, vilka senare stundom
bliva mycket stora och utfylla hela
bukhålan. Framfall (prola’ps) av livmoder och
slida äro vanliga åkommor efter flera
barnsängar. Slutligen märkas rubbningar
i menstruationen, som stundom äro mera
självständiga lidanden, oftast dock uttryck
för allmänna el. till underlivsorganen
lokaliserade lidanden, bl. a. tumörer. K.
hava många närliggande
beröringspunkter med havandeskapet och dess sjukliga
rubbningar (obstetriken).
Kvint (lat. qui’ntus = den femte). 1.
Det femte diatoniska tonsteget räknat fr.
en viss ton och intervallet mellan dessa
toner, t. ex. c-g ren k., c-giss
överstigande k. och c-gess förminskad
k. 2. Folklig benämning på violinens
högsta sträng, e-strängen.
Kvintero’n (sp. quinteron av lat. qui’ntus
= den femte). Avkomling av en vit och en
kvarteron.
Kvintesse’ns [även uttalat -sangs]
(lat. qui’nta esse’ntia — femte
grundämnet) . Bet. det grundväsentliga, den
viktigaste beståndsdelen, kärnan i
någonting. Urspr. en benämning på etern, som
av Aristoteles m. fl. betraktades som ett
femte grundämne vid sidan av eld,
vatten, jord och luft. Då k. ansågs som det
till sin natur finaste grundämnet, fick
ordet betydelsen: det bästa och finaste
av en sak. Jfr Grundämne!
Kvinte’tt (lat. qui’ntus = den femte).
Musikstycke för fem vokala el.
instrumentala stämmor; även benämning på dem
som utföra ett dylikt stycke.
Kvintile’ra (av lat. qui’ntus = den
femte). Anspråkslöst musicera, småsjunga.
Kvintillio’n (lat. qui’ntus = den femte).
Dels 5: te digniteten av 1 million = 1030
(30 nollor), dels (i Frankrike och ofta i fr.
franskan översatt litteratur) en milliard
milliarder = 1018.
Kvirina’len (lat. Co’Uis Quirina’lis,
col-lis = kulle). En av Roms 7 kullar. Jfr
Rom! Även benämning på det italienska
konungapalatset, Pdlazzo Quirinale. Ordet
K. begagnas bildligt i betydelsen den
italienska statsmakten gentemot påvemakten,
Vatikanen.
Kvistbro. Socken i Örebro län
(Edsbergs härad). 3 692 inv. (1931).
Kvistofta. Socken i Malmöhus län
(Lug-gude härad). 1 615 inv. (1931).
Kvitten. Se Cydonia!
Kvitte’ns el. kvitto. Skriftlig
handling, genom vilken undertecknaren
erkänner, att han emottagit något, vanl.
betalning.
Kvittning. 1. En fordrans avräknande
på en motfordran. Genom k. upphöra
ford
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
