Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3741
Kvitto—Kväve.
3742
ringarna till den del de betäcka varandra.
Rätt till k. förutsätter, att fordringarna
avse samma slags skyldighet och att
gäl-denärens motfordran är ostridig samt
förfallen till betalning. 2. överenskommelse
mellan tvenne medlemmar av beslutande
församling, vilka vid en viss frågas
avgörande ämnat rösta i motsatta riktningar,
att båda avstå från att rösta.
Kvitto. Se Kvittens!
Kvkm, kvm, kvmm. Förk. för
kvadratkilometer, kvadratmeter,
kvadratmillimeter.
Kvot (lat. quot = hur många, hur
mycket) . Se Division!
Kvotlagen. Gängse benämning på en av
U. S. A. 1921 utfärdad invandringslag,
som för varje nationalitet begränsade den
årliga invandringen (»kvoten») till 3 %
av den 1910 i U. S. A. bosatta
befolkningen fr. resp. land. Ar 1924 tillkom en
ny sådan lag, som till en början bestämde
kvoten till 2 o/o av antalet personer, som
av resp, nationalitet funnos bosatta i U.
S. A. enl. 1890 års folkräkning. Fr. 1 juli
1929 bestämmes kvoten så, att den skall
förhålla sig till 150 000 som antalet
invånare av resp, nationalitet i det
kontinentala U. S. A. år 1920 förhöll sig till
totala antalet inv. därstädes (kvoten dock
alltid minst 100). För Sverige är kvoten
f. n. 3 314 pers. Dessutom medges
invandring av vissa s. k. icke-kvota-invandrare,
t. ex. återinvandrande och hustrur till
amer. medborgare.
Kwt. Förk. för kilowatt-timme.
Kväkare (eng. quakers = darrare). En
av George Fox stiftad religiös sekt,
som saknar utbildad kyrkoorganisation och
kult. Dess medlemmar fly all världslighet,
vilja ej göra krigstjänst, avlägga ed el.
innehava statliga ämbeten. Denna
rörelse har framgått ur den engelska
indepen-dentismen (jfr Independenter!) och
företräder en mystisk svärmisk strömning
inom protestantismen. Namnet anses ha
uppkommit på grund av de konvulsioner,
som den uppdrivna religiösa extasen
stun
dom medförde. Förföljd i England fick
sekten genom W. P e n n s hjälp en
fristad i Pennsylvanien i U. S. A. K. ha
gjort många värdefulla insatser, i det att
de verkat för humanitära idéer på olika
områden, förbättrad fångvård, nykterhet,
sjukvård, folkförsoning efter världskriget
m. m. Deras antal i hela världen är omkr.
140 000. Litt.: Emilia Fogelklou:
Kväkaren James Nayler (1929).
Kvälja dom. Att klandra el. tadla i laga
ordning avkunnad dom. Dylikt förfarande
benämnes d o m k v a 1 och kan medföra
bötesstraff (Rättegångsbalken 28 kap. 2 §).
Kväner. En troligen finsk folkstam, som
omnämnes i fornisländska och fornnorska
skrifter. De uppgivas under vikingatiden
ha härjat på sv. och norskt område. I
Norge har k. blivit benämning på dit
inflyttade finnar och deras ättlingar.
Kvänum. 1. Socken i Skaraborgs län
(Skånings härad). 1 292 inv. (1931). 2.
Municipalsamhälle i K. 1, 304 inv. (1931).
Kväve (nylat. nitroge’nium, egentl. =
»salpeterbildare»). Kem. tecken N.
Grundämne med atomnummer 7 och atomvikt
14,008. K. är vid vanl. temperatur en
färglös och luktlös gas; dess kokpunkt
är —195°, dess smältpunkt —210°, dess
kritiska temperatur •—146°, specifika
vikten vid 0° och atmosfärstryck 0,00125.
K. ingår i luften till 78 o/o av dennas
volym. Bundet k. förekommer i alla
äggviteämnen och därför också i alla levande
organismer. Kemiskt rent kan k. erhållas
genom upphettning av ammoniumnitrit.
K. förenar sig mycket trögt med andra
ämnen, och endast kvävebakterie
r-n a kunna tillgodogöra sig luftens k. för
att bilda organiska ämnen. K. bildar dock
en hel mängd olika föreningar, i vilka
det främst har valenserna 3 och 5. Med
syre ger k. följande oxider: 1)
Kväveoxid u’l, N2O, en färglös gas, som
underhåller förbränning och inandad
åstadkommer berusning och, i större mängd,
medvetslöshet. Den kallas även lustgas
och användes tidigare som
bedövningsmedel vid tandoperationer o. dyl. 2)
Kväveoxid, NO, en färglös gas, som i luft
oxi
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
