Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvävebakterier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3743
Kvävebakterier—Kylteknik.
3744
deras till 3) kvävedioxid, NO2, och
4) kvävetetroxid, N2O4, giftiga,
fränt luktande gaser, den senare brunröd
till färgen. 5) Kvävet r ioxid, N2O3,
en blå vätska, som sönderfaller redan vid
vanl. temperatur och med vatten ger
syran salpetersyrlighet, HNO2,
vars salter kallas 6) Kväve-
pentoxid, N2O5, färglösa kristaller,
som med vatten ge salpetersyra
(jfr d. o.!), HNO3 (salter: nitra’t). K v
ä-vevätesyra, HN3, är en ytterst
explosiv förening, liksom salterna (azi’der).
De viktigaste av de övriga organiska
k.-föreningarna äro ammoniak, diamid,
hydroxylamin, cyan och
cyan-föreningarna (se d. o.!) samt k 1 o r k v
ä-ve (se Klor!). Med många metaller
bildar k. föreningar, som kallas nitri’der,
t. ex. magnesiumnitrid, Mgs N2.
Kvävebakterier. Bakterier, vilka
upptaga fritt kväve och vatten el. syrgas
under bildning av kväveföreningar
(ammoniak, salpetersyra, salpetersyrlighet). Av
betydelse för lantbruket äro särsk. de k.,
som leva på rotknölarna av ärtväxter, s.
k. knölbakterier el. azotoba’kter,
vilkas närvaro i jorden är nödvändig för
att dessa växter skola trivas, och som
genom att de öka halten av bundet kväve i
jorden bli till stort gagn även för
efterföljande kulturer av andra växtslag.
Kvävgas. Detsamma som kväve.
Kvävoxidul. Se Kväve!
Ky. Amer. förk. för Kentucky.
Kyano’s. Se Cyan os!
Kybe’le el. C y’b e 1 e. En urspr. frygisk
fruktbarhetsgudinna, som dyrkades med
orgiastisk kult. I Rom infördes K.-kulten
officiellt år 204 f. Kr. Jfr
Koryban-t e r!
Kydo’niai. Se Aivalyk!
Kyfo’s (grek. kyfo’s = krökt). Bet.
ryggradskrökning.
K. Y. J. Förk. för K u m 1 a—Y x h u 11 s
järnväg.
Ku’kenthal, Willy Georg, f. 1861,
d. 1922. Tysk zoolog, prof, i Berlin, som
bl. a. utgivit en mycket använd lärobok.
Kykla’derna. Se Cykladerna!
Ky’kliker (grek. ky’klos = krets, ring).
I den grek. litt. beteckning för de
skalder, som förf, episka dikter med de
home-riska dikterna såsom förebild. K. verkade
under århundradena närmast efter de
ho-meriska dikternas framträdande.
Kyklo’per (grek. ky’klops = rundöga
av ky’klos = krets och ops = öga). Inom
grek, mytologi namn på jättar försedda
med ett stort öga mitt i pannan. Bland k.
är den mest berömde P o 1 y f e’m o s.
Kyklo’piska murar. Se
Polygonmu-r a r!
Kylare. Apparat för kondensering av
gaser el. ångor. K. äro antingen
vattenkylare el. luftkylare. Jfr
Kylteknik!
Kylin, Johan Harald, f. 1879.
Botanist, prof, i Lund sedan 1920, algolog.
Kylingared. Se Kölingared!
Kylknölar. Detsamma som f r o s t kn
ö-1 a r.
Kylle’ne. Berg i Grekland i n. delen av
halvön Morea, uppbyggt av kajk, omkr.
2 400 m. ö. h.
r
Kyller (tysk. Koller, fransk, collier =
halsband). En vanl. av älghud förfärdigad
rock, som under 1600-talet bars av krigare
och som ofta fick ersätta harnesk.
Kylmaskin. Se Kylteknik!
Kulpe, O s w a 1 d, f. 1862, d. 1915. Tysk
filosof och psykolog av rysk (baltisk)börd,
huvudman för den s. k.
Wurzburger-skolan, en ännu fortlevande
experi-mentalpsykologisk riktning, som främst
sökt att introspektivt studera
tankeförlopp.
Kylteknik. För att åstadkomma
avkylning kan man använda vilken process som
helst, som binder värme. Enligt
entropi-lagen åtgår härvid energi, ehuru värmet
Ord, som saknas under K, sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
