Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laibach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3813
Laibach—Lako’nisk.
3814
F r ance och återge bretonska folksagor
ined riddar- el. fémotiv.
Laibach [la’j-]. Se Ljubljana!
La’icus, plur. 1 a’i c i (lat. av grek.
laiko’s = hörande till folket av lao’s =
folk). Bet. person som ej tillhör det
andliga ståndet, lekman, olärd.
La’idaure. Insjö i n. v. Lappland, 498
m. ö. h., 13 kvkm, med avlopp genom
Blackälven till Lilla Luleälvs sjösystem.
Laidoner [la’j-], Johan, f. 1884.
Estnisk general och frihetshjälte. Som
överbefälhavare över den estniska armén ledde
L. kampen mot bolsjevikerna 1918,
varigenom Estlands statliga oberoende
tryggades. Jfr Estland (sp. 1851)!
La’inio älv. Biflod från vänster till
Torne älv, med källor nära riksgränsen.
Längd: omkr. 210 km.
La’ios. I grek, mytologi konung av Tebe,
Labdakos’ son och Oidipus’ fader.
Laisälven. Biflod från vänster till
Vin-delälven, med källor nära Nasafjäll vid
riksgränsen. L. genomflyter sjön
Stor-laisan. Längd omkr. 185 km.
Laisser aller [lässe’ alle’] (fransk. =
låta gå), laissez aller [lässe’ -—]
(låt gå). Bet. låta gå, låta saken hava sin
gång. — L a i s s e r-a 11 e r, lättsinne. —
Laisser (el. -ez) faire, laisser
(-ez) passer [— fär, — pase’], låta
(låt) göra, — passera; ett slagord använt
av 1700-talets fysiokrater, vilket
egentligen betyder »låt (industrien) tillverka,
låt (handeln) omsätta». Bet. numera
detsamma som 1. a.
Laistrygo’ner [laj-]. Ett hos Homeros
omtalat människoätande sagofolk, som
Odyssevs påträffade under sina irrfäder.
Lake [lejk] (eng. av lat. la’cus — sjö).
Bet. sjö. Vanlig sammansättningsled i
namn på sjöar och även andra geografiska
namn.
Lake (Lo’ta lo’ta). En art
Torskfiskar, som igenkännes på sin
skäggtöm under hakan samt de mycket små
fjällen. L. är vanligen ovan gulbrun,
mörk-fläckig, under vit. Den lever i sött och
bräckt vatten nära bottnen och fiskas mest
på vintern på stångkrok el. i ryssjor.
Lakeda’imon. I det antika Grekland
namn dels på staden Sparta och dess
närmaste omgivning, dels på hela landskapet
Lakonien.
Lakehurst [le’jkhest]. Flyghamn i U. S.
A. (staten New Jersey), 80 km s. v. om
New York.
Lake’j (fransk, laqtiais). Livréklädd
betjänt.
Lake Placid [lejk plä’ssid]. Sportort i
A d i r o n d a c k b e r g e n i ö. U. S. A.,
nära gränsen till Canada. I L. P. höllos
1932 olympiska spelens vintertävlingar.
Lake sehool [lejk skol] (eng.). Bet.
sjö-skolan. Se Sjöskolan!
La’kesis. Se Moira!
Lake Superior [lejk siopi’rio]. Se övre
sjön!
Lakewood [le’jkoo’d]. Stad i n. ö. U. S.
A. (Ohio). 71 000 inv. (1930).
La. K. J. Förk. för Landskron a—
K ä v 1 i n g e Järnväg.
Lakkadi’verna el. L a c k a d i v e r na.
Ögrupp i n. Indiska havet, v. om Främre
Indiska halvön, tillsammans något större
än Hisingen och tillhörande Britt. Indien.
L. äro korallöar och korallrev.
Huvudprodukt är kokosfiber (coir) och
kokosnötter. 14 000 inv. (1929), nästan alla
muhammedaner.
Lakkoli’ter (grek. la’kkos =
fördjupning och li’tos = sten). Eruptiva
bergarts-massor, som pressats upp mot jordytan i
smält tillstånd och stelnat på större eller
mindre djup under denna.
Lakmé. Opera med musik av C. P. L.
Delibes (1883, Sthlm 1890).
Lako’nien. Prov, i s. Grekland, halvön
Peloponnesos, fordom en av Hellas’
viktigaste landsdelar. Huvudstad: Sparta.
Lako’nisk (grek. lakonismo’s =
uttryckssätt i Lakonien). Bet. för ett
ord-knappt men samtidigt kärnfullt och
fyndigt uttryckssätt. Under antiken voro inv.
i Lakonien (spartanerna) kända för sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
