Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laibach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^15
Lakritsrot—Lamai’sm.
381G
knappa och träffande tal. — L a k o n i’s m,
ett 1. yttrande.
Lakritsrot. Roten av ett par i s. ö.
Europa växande Glycyrrhi/za-arter (fam.
Le-guminosce). Hos oss användes
huvudsakligen den skalade roten av Glycyrrhi’za
echina’ta (Rysk 1.). L. innehåller ett sött
ämne, glycyrrhizin, bl. a. ingående i
stensöta. Vanlig lakrits erhålles
genom att den krossade roten urkokas och
den erhållna dekokten indunstas.
Laksefjorden. Omkr. 80 km lång fjord
i n. Norge (Finmark fylke).
Laksjmi’ el. S r i. I ind. mytologi namn
på Visjnus gemål, skönhetens, kärlekens,
äktenskapets, fruktbarhetens och
rikedomens gudinna.
Laktalbumi’n (lat. lac = mjölk och
albu’men = äggvita). Ett viktigt, i mjölk
förekommande äggviteämne.
Lakta’s (lat. lac = mjölk). Enzym, som
förorsakar förjäsning av mjölksocker (jfr
Jäsning!). — Lakt a’t, salt av
mjölksyra (A’cidum la’cticum). — L a k t
a-t i o’n, mjölkavsöndring, digivning. —
Lakto’s, mjölksocker. Se d. o.!
Laku’n (lat. lacu’na = fördjupning).
Bet. lucka, brist, bortfallet ställe (om en
text).
Lali’n. Stad i n. v. Spanien (prov.
Ponte-vedra). Omkr. 20 000 inv.
Lalique [lali’ck], René, f. 1860. Fransk
konstnär, känd för sina utsökta och
förfinade arbeten i ädla material, guld, emalj
o. dyl. L. har på det dekorativa området,
med motiv från djur- och växtvärlden,
gjort en nyskapande insats.
Lallerstedt, Erik Julius, f. 1864.
Arkitekt, prof, vid Kgl. Tekn. Högskolan
1907—29. Bland hans många
byggnadsverk märkas i Stockholm Konstakademiens
hus, Tekniska högskolans nybyggnad samt
nybyggnad för Stockholms högskola. Led.
av Konst-ak.
Lalo [lalå’], Édouard L. A., f. 1823,
d. 1892. Fransk tonsättare, vilken bl. a.
komponerat den uppskattade
violinkonserten Symphonie espagnole.
LamaPsm (av tibet. bla-ma el. lama =
Till vänster dansdräkt för lamadanser, till
höger Stor-Lama utdelande välsignelse. Från
Sven Hedins östasiatiska samlingar.
Fotografi.
överordnad, munk av hög rang). En fr.
den ursprungliga buddhismen starkt
avvikande buddhistisk religionsform, vilken
omfattas i Tibet och som därifrån spritt
sig till Mongoliet, Mandsjuriet m. fl.
ställen. Utmärkande för 1. är dess
utomordentligt vittutgrenade klosterorganisation,
vars ledning utgöres av ett slags
storlamas el. påvar, vilka anses vara
rein-karnerade bodhisattvaer (jfr B o d h i!).
Den förnämste utav dessa påvar är D
a-1 a i-L a m a, vilken residerar i Lhasa och
som även fr. 1600-talet är Tibets politiske
härskare. I inflytande vid sidan av honom
står T a s j i-L a m a i Tasji-Lunpo. En
tredje storlama är B o g d o-K h a n i
Ur-ga. L. är i hög grad uppblandad med
vidskepliga bruk och föreställningar,
lämningar fr. äldre inhemska religionsformer
(se Schamanism!). — Lama, egentl.
titel på de förnämsta tibetanska
munkarna, även tilltalsord för munkar i
allmänhet. Se bild även till art. Dalai-Lama!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
