Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lama-miau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3819
Lambertsmässa—Lamm.
3820
Lambertsmässa. Förut benämning på
den 17 sept., åminnelsedag efter den i
början av 700-talet mördade biskop Lambert
i Maastricht.
Lambethkonferensen [18e’mmboth-].
Benämning på en sedan 1867 tidtals
sammanträdande konferens av den anglikanska
kyrkans biskopar fr. hela världen.
Namnet härrör fr. möteslokalen, ärkebiskopens
av Canterbury palats i London (Lambeth
palace).
Lambgift (gotländsk provinsialism).
Smärre halm- el. agtäckta sten- el.
timmerhus på Gotland, särskilt på Fårön,
uppförda för de halvvilda, i skogen fritt
levande fåren (lam b). Ett dylikt 1. finnes
på Skansen i Stockholm.
Lambrequin [lanbrokä’n] (fransk, av
flaml. lamber = slöja). Under medeltiden
en fr. riddarnas hjälmar nedhängande,
flikformad duk, numera benämning på en
i tunglikt mönster utskuren kappa, ofta
försedd med tofsar, över en fönster- el.
dörröppning, kring en säng- el.
tronhimmel el. dyl. L. var särsk. under barocken
ett vanligt dekorativt element och
utfördes stundom i trä, stuck el. metall.
Lamek. I 1 Mos. 4 kap. 18 v. o. f. en av
Kains efterkommande; i 1 Mos. 5 kap. 25
v. o. f. en av Sets efterkommande, Noas
fader.
Lame’ll (lat. lame’lla). Bet. tunn skiva,
blad.
Lamellibranchia’ta. Se Musslor!
Lamellico’rnia (Bl adho r nin gar).
En grupp Skalbaggar med
bladfor-miga, delade antenner. Larverna äro
tjocka och klumpiga och leva i jorden el. i
murket trä.
Lamennais [lamonä’], H u g u e s F é 1
i-e i t é Robert de, f. 1782, d. 1854.
Fransk teolog och förf. L. framträdde
urspr. i opposition mot gallikanismen och
blev ultramontanismens skapare. (Jfr Ga
1-likanism, Ultramontanism!).
Under inflytande av julirevolutionens
liberala idéer påyrkade L. sedermera i
samvetsfrihetens och folkfrihetens intresse
men tillika av hängivelse för påvekyrkan
skilsmässa mellan stat och kyrka. Detta
steg fördömdes av påven, vilket
föranledde L. till en brytning med Rom. Sin
ståndpunkt har L. framlagt i den av hög
inspiration burna skriften Paroles d’un
croyant 1834 (till sv., En troendes ord,
s. å).
Lamenta’bile (it. av lat. lamenta’ri =
högljutt klaga). Bet. klagande.
Musikalisk föredragsbeteckning. —
Lamento-s o [-tå’så] (it.) har samma bet.
Lamentatio’n (lat. lamenta’ri =
högljutt klaga). Bet. veklagan, jämmer. —
L a m e n t e’r a, högljutt klaga, jämra sig.
La Mettrie [mättri’], Julien Offroy
d e, f. 1709, d. 1751. Fransk läkare och
materialistisk filosof, enl. vilken det
mänskliga själslivet blott är en produkt
av de kroppsliga funktionerna. Hans
huvudverk är L’homme machine (Människan,
en maskin), 1748.
Lamhet. Se Förlamning!
La’mia. Stad i mell. Grekland, nära
La-miabukten av Egeiska havet. 14 000 inv.
(1928). L. var under forntiden en
betydande stad.
Lamina’ria. Ett släkte storväxta
Brunalger med bålen uppdelad i en bladlik,
ofta krusig skiva och ett runt skaft. L.
sachari’na (Bladtång) är vanlig på
västkusten.
La’mium. Växtsläkte (fam. Labia’tce med
sju sv. arter, varibland Vitplister el.
Blindnässla (L. a’lbum) och
Röd-p 1 i s t e r (L. purpu’reum). De
förekomma huvudsakligen på odlade ställen och
ha håriga, hjärtlika, korsvis motsatta blad
och tvåläppiga blommor med starkt välvd
överläpp samt resp, vita och röda
blommor.
Lamm. Sv. släkt av judisk börd,
härstammande fr. Altona. 1. Herman
Fredrik L., f. 1853, d. 1928.
Affärsman och framstående kommunalman i
Stockholm, liberal politiker, led. av F. K.
2. Martin L., f. 1880. Den förres son,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
