Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lammgam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3821
Lammgam—Lancaster.
3822
M. LAMM. Fotografi.
litteraturhistoriker,
prof, i Stockholm
fr. 1919, vilken
utgivit ett antal för
den sv.
litteraturhistorien banbrytande arbeten,
särskilt rörande
1700-talets litteratur
(U pplysnin g stidens
romantik I-II, 1918
—20). 1924—26
utkom det betydande
arbetet Strindbergs
dramer (2 delar). Led. av Sv. ak.
Lammgam (Gypae’tus barba’tus). En art
S k ä g g-g a m a r med lång, kraftig näbb,
som förekommer i mell. och s. Europas
fjälltrakter samt i Central-Asien. Den
lever av får, rådjur, harar m. m. och
förtär även as.
Lamont [lamå’n], Johann von, f.
1805, d. 1879. Tysk fysiker, som utfört
viktiga undersökningar över
jordmagnetismen och visat, att oregelbundenheterna i
denna ha samma period som solfläckarna,
omkr. 10% år (det moderna värdet 11,2
år).
La Morgue [lamå’rg]. Ett bårhus i
Paris, där (till 1923) liken av okända döda
utställdes i och för identifikation.
La Motte [lamå’tt], Antoine H o
u-dart de, f. 1672, d. 1731. Fransk
dramatisk förf, och estetisk teoretiker,
vilken trädde i opposition mot klassicitetens
smakregler.
La Motte-Fouqué. Se Fouqué!
Lamoureux [lamorö’], Charles, f.
1834, d. 1899. Fransk violinist och
dirigent, grundare av Nouveaux Concerts
(1881), vilka under namnet
Lamoureux-konserterna blivit världsberömda.
Lampedu’sa. Italiensk ö i s. Medelhavet
s. v. om Malta. Omkr. 3 000 inv.
Lampe’tt (diminutiv av fransk, lampe
= lampa). Ljushållare, avsedd att fästas
på väggen, vid en spegel el. dyl.
La’mpreeht, Karl, f. 1856, d. 1915.
Tysk historiker, prof, i Leipzig 1891. L.
har tillfört den historiska vetenskapen nya
synpunkter i metodiskt hänseende, i det
han utom de politiska även starkt betonar
de inre kulturella faktorerna, vilka
sammanfattade ge varje tidsskede dess
karakteristiska utformning. Hans huvudverk är
Deutsche Geschichte (1891-—1909).
Lamu’ter (tungusiska lam = hav). Bet.
kustbor. Benämning på den gren av
tunguserna, som bor invid Ochotska havet
och under senare delen av 1800-talet även
inkommit på Kamtjatka.
Lana, a. b. Kamgarnspinneri i Mölndal,
grundat 1894. Aktiekapital 1.2 mill. kr.
L. tillhör Gustaf Werners
textilkoncern.
Lanark [lä’nak]. Grevskap i s. Skottland
med en mängd viktiga industriorter.
Lancashire [18e’ngkosjio], Grevskap i n.
v. England.
Lancashiresmide [la/ngkasjia-].
Härd-färskningsmetod, som härstammar från
eng. grevskapet Lancashire och infördes i
Sverige på 1830-talet. Vid 1. upphettas
järnet med träkol för bläster å en öppen
härd. L. lämnar ett mycket rent järn och
är den i Sverige vanligaste
härdfärsk-ningsmetoden.
Lancaster [18e’ngkasto]. 1. Fabriksstad i
n. v. England (grevsk. Lancashire) nära
Irländska sjön, huvudstad i Lancashire.
41 000 inv. (1929). 2. Fabriksstad i n. ö.
U. S. A. (Pennsylvania). 60 000 inv. (1920).
3. Äldre namn på Lancashire. 4. Namn på
en gren av det engelska kungahuset
Plan-tagenet. Dess stamfader var Edvard III:s
son hertig Johan av Gaunt, 1362 hertig
av L. (d. 1399); grenen utslocknade 1471
med Henrik VI (1427—1471), som
segerrikt bekämpade Frankrike. Det likaledes
fr. Edvard III stammande huset York
rivaliserade med huset L. om eng. tronen,
vilket ledde till det s. k. »rosornas krig»
under åren 1455—85. Hertigdömet L. och
årsinkomsterna härav är sedan denna tid
tillerkänt det eng. kungahuset direkt, och
i eng. regeringen har en särskild kansler
för hertigdömet L., med numera blott
nominella ämbetsåligganden, säte.
Lancaster [la/ngkasto], J o s e p h, f.
1778, d. 1838. Engelsk pedagog, grundare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
