Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lammgam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3823
Lancelot—Landkänning.
3824
av den s. k. Lancasterska
undervisningsmetoden. Jfr Växelundervisning!
Lancelot [lansolå’], med tillnamnet d u
Lae [dyla’kk] (= från sjön). En av
de mest berömda riddarna av det runda
bordet, vars saga återberättats av Cbrétien
de Troyes, som förtäljer om L:s kärlek
till drottning Guinevra, kung Arthurs
gemål (Jfr Arthur, Bretonska
romaner, Chrétien de Troyes!).
Lance’ra. Se Lansera!
Lancettfisk. Se Lansettfisk!
Lancret [lankrä’], N i c o 1 a s, f. 1690, d.
1743. Fransk målare i Watteaus stil.
Flera dukar av L. finnas på Nationalmuseum
i Stockholm.
Land. I äldre tider hos germanerna ett
mindre, självständigt samhälle, senare
benämnt landskap i motsats till rike.
Landa. 1. Socken i Hallands län (Fjäre
härad). 460 inv. (1932). 2. Socken i
Älvsborgs län (Kullings härad). 115 inv. (1932).
Landala. Stadsdel i Göteborg, belägen i
stadens sydöstra del (Landalabergen).
Landamäre (fsv. märe = gräns,
gränspåle). Gräns mellan land el. landskap,
gränstrakt.
La’ndau. Stad i s. v. Tyskland, Bayern
(enklaven Rhenpfalz). 14 000 inv. (1925).
L. var under medeltiden en fri riksstad.
La’ndauer, Gustav, f. 1870, d. 1919.
Tysk förf, och socialistisk förkunnare, vars
skrifter uttrycka en religiös utopisk
åskådning.
Landberg, Carlo (Karl), f. 1848, d.
1924. Orientalisk språkforskare,
kammarherre i påvens tjänst och it. greve,
sv.-norsk diplomatisk agent i Egypten och
generalkonsul i Alexandria 1889—1893. L.
har företagit ett stort antal resor i Syrien,
Egypten och Arabien samt utgivit en
mängd betydande skrifter inom sitt fack,
särsk. rörande moderna arabiska dialekter.
Landeri’, länder?. En i västsvenska
städer brukad benämning på jord, som
donerats till staden och som av denna
upp-låtes med ärftlig besittningsrätt,
Landeryd. Socken i Östergötlands län
(Hanekinds härad). 1 242 inv. (1932).
Ländes [land]. 1. Se Les Ländes!
— 2. Departement i s. v. Frankrike.
La’ndeshut. Industristad i Tyskland i
s. ö. Preussen (prov. Schlesien) vid foten
av Riesengebirge.
Landgren, Lars, f. 1810, d. 1888.
Biskop i Härnösand fr. 1876, som utövat
en omfattande verksamhet som teologisk
skriftställare. Led. av Vet. ak. och
hedersled. av Vitt., hist. o. ant. ak. Litt.: V.
Carlgren: Biskop L. Landgren (1908).
Landhöjning. Långsam, fortskridande
(s e k u 1 ä r) höjning av vissa landområden
i förh. till havsytans nivå. L. förekommer
sedan istiden i nästan hela Sverige med
centrum i mell. Norrland. Den nuv.
höjningen uppgår i Stockholmstrakten till
m, längs norrlandskusten och
västkusten bortåt 1 m på hundra år. Den största
totala höjningen sedan istiden (jfr M
a-rina gränsen!) är cirka 280 m, för
sydligaste Skåne endast ett tiotal
meter. Skåne har under någon del av den
postglaciala tiden varit utsatt för
sänkning, och under avsmältningstiden
före-kommo troligen omväxlande höjningar och
sänkningar, åtminstone i s. Sverige.
Bestämning av strandlinjernas läge
möjliggör i en del fall beräkning av förhistoriska
boplatsers ålder, ehuru denna beräkning
lider av vissa osäkerheter, framförallt
emedan man därvid nödgas antaga, att 1.
hela tiden försiggått med jämn hastighet.
Liknande 1. som i Skandinavien
förekommer även i Nord-Amerika och anses i
bägge fallen bero på att jordskorpans
jämviktsförhållanden (i s o s t a s i’) stördes av
inlandsisens kolossala tryck, så att
jordytan efter tryckets upphörande nu höjer
sig. — Omfattande landsänkning
förekommer huvudsakligen inom nedisade
områden samt möjligen inom de områden,
som gränsa till ett i höjning statt land.
Jfr Nivåförändringar!
Landkänning. Ett fartyg har 1., då det
navigeras efter kända föremål på land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
