Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsknekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3831
Landskrona-Eslövs järnvägs a. b.— Landsmål.
3832
de industri (57 fabriker med 2 746
arbetare år 1929). I L. finnas flera
läroanstalter samt länslasarett. I L. utges 2 dagl.
tidningar. Stadsprivilegierna utfärdades
1413. 18 656 inv. (1932).
Landskrona—Eslövs järnvägs a. b. Se
Landskrona och Hälsingborgs
järnvägar!
Landskrona konstgödningsfabrik. Se
Superfosfatfabriker, a. b.
Fören a d e!
Landskrona—Kävlinge järnväg (La. K.
J.). Normalspårig järnv. (1,435 m), 19,6
km lång från Landskrona till Kävlinge
vid statsbanan, öppnad för trafik 1893.
Jfr Landskrona—L u n d—T r ä 11
e-borgs järnvägar!
Landskrona—Lund—Trälleborgs
järnvägar (L. L. T. J.). Fr. 1918 benämning på
de av Landskrona—Lund—Trälleborgs
järnvägs a. b. trafikerade Landskrona
—K ävlinge järnväg och L u n d—
Trälleborgs järnvägar.
Landskrona Nya Mek. Verkstads a. b.
Se Lan ds ver k, a. b.!
Landskrona och Hälsingborgs järnvägar
(L. & H. J.). Två normalspåriga järnvägar
(1,435 m) med sammanlagt 59,4 km:s
längd mellan dels Landskrona och Eslöv
(Landskrona—Eslövs järnvägs a. b.), dels
Hälsingborg och Billeberga jst. i
Billeber-ga socken, Malmöhus län (Hälsingborg—
Landskrona—Eslövs järnvägs a. b.). L. &
H. J. öppnades i sin helhet för trafik år
1865 och stå f. n. under gemensam
trafikstyrelse.
Landskrona-Posten. Daglig moderat
tidning i Landskrona, grundad 1896.
Landskrona Tidning (egentl.
Korrespondenten, Landskrona
Tidning). Daglig liberal tidning i
Landskrona, grundad 1836, daglig sedan 1897.
Landsköldpaddor (Testu’do). Ett släkte
på land levande sköldpaddor med fast,
sammanhängande skal, i vilket både ben
och huvud kunna dragas in. Tre arter
finnas i Medelhavsländerna. Mest känd är
Grekiska 1. (Testu’do grce’ca). L. leva
i huvudsak av växtämnen.
Landsköp. Gammal benämning på sådan
handel på landsbygden, som var
förbjuden, emedan myndigheterna genom
privilegier åt städer, köpingar och marknader
sökte förlägga nästan all handel till dem.
Landsköpsförbudet upphävdes fullständigt
först genom näringsfrihetsförordningarna
av 1846 och 1864.
Landslag. Benämning på den lag,
gällande för Sveriges landsbygd, som efterträdde
de gamla landskapslagarna. Den älsta är
den s. k. Magnus Erikssons
allmänna landslag, som på grundval
främst av Upplandslagen och Östgötalagen
utarbetades omkr. år 1350 och så
småningom blev gällande. 1442 tillkom konung
Kristofers landslag, vilken
snarast är en reviderad upplaga av den
föregående. De båda lagarna användes länge
sida vid sida, tills Karl IX år 1608
stadfäste och lät trycka Kristofers 1. Denna
ersattes av 1734 års lag, som ännu i stor
utsträckning gäller. Litt.: K. G. Westman:
De svenska rättskällornas historia (1912).
Landsmål. 1. En stundom brukad
benämning i st. f. det vanligare f o 1 k m å 1
eller dialekt. 2. Ett av den berömde
norske språkforskaren Ivar Aasen skapat,
äkta norskt litteraturspråk, vilket numera
som riksspråk är jämställt med det
dansknorska litteraturspråket. Landsmålet, som
uppträder i ganska växlande former hos
olika författare, utgår i främsta rummet
dels från fornnorskan (och
fornisländ-skan), dels från de mera ålderdomliga
nynorska dialekterna, framför allt vissa
väst-ländska mål. I omkring en tredjedel av
den norska landsbygdens folkskolor
meddelas undervisningen på landsmål. I
studentexamen sker prövning också i 1., och
även vid universitet få de skriftliga
examensproven avläggas på detta språk.
Bland mera bekanta skönlitterära
författare på norskt landsmål märkas, utom
Ivar Aasen själv, Aasmund Vinje, Arne
Garborg och Olav Duun. Som prov på
landsmålet må anföras följande rader ur
en dikt av A. Vinje:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
