Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsmålsalfabetet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsmålsalfabet—Landsting.
3833
»No seer eg atter slike fjoll og dalar,
som deim eg i min fyrste ungdom såg,
og sama vind den heite panna svalar,
og gullet ligg på snjo, som fyrr det låg.»
Landsmålsalfabet. En i Sverige använd,
något missvisande beteckning på sådan
fonetisk skrift, som avser att med största
möjliga grad av trohet återgiva levande
tal. Med 1. avses hos oss så gott som
undantagslöst den av J. A. L u n d e 11 i
slutet av 1870-talet konstruerade fonetiska
skriften, vilken antogs till begagnande av
samtliga de då arbetande
landsmålsföreningarna. Det Lundellska 1.
bygger på det vanliga latinska alfabetet
i dettas kursiva form samt utmärker sig
för elegans, konsekvens och en ej
obetydlig grad av svårläslighet. L. är strängt
ljudtroget; som ideal har uppställts att
varje språkljud bör ha ett tecken och
varje tecken endast ett ljudvärde.
Landsmålsarkivet. Ett i särskilda
lokaler inom Uppsala universitetsbibliotek
inrymt, år 1914 på initiativ av docenten
(numera professorn) H. Geijer upprättat
arkiv, i vilket förvaras Sveriges största
samlingar av uppteckningar rörande de
svenska folkmålen och folkminnena. Som de
på dialekt skrivna el. dialektmaterial
innehållande samlingarna ofta äro av
etnografiskt innehåll, har 1. synnerlig
betydelse även för denna forskningsgren. L.
utgör även ett forskningsinstitut, från
vilket den övervägande delen av all
dialekto-logisk forskning rörande större delen av
Sverige ledes. Genom statsmakternas
beslut år 1930 fick 1. en fastare form som
statsinstitution, på samma gång som ett
landsmålsarkiv inrättades även i Lund.
Vid Göteborgs högskola finnes sedan år
1917 en liknande institution, Institutet
för ortnamns- och dialektforskning vid
Göteborgs högskola.
Landsmålsföreningar. Föreningar av
studenter vid universiteten i Uppsala, Lund
och Hälsingfors, vilka sysslade med
uppteckningar av folkmål och folkminnen. L.
hade sin egentliga verksamhetsperiod från
slutet av 1870-talet till början av
1890-talet.
3834
Landsorganisationen i Sverige. Se
Fackförening!
Landsort. Sydligaste udden av
Södertörn tillhörande långsträckt klippö. Ö. om
L. har Östersjön sitt största djup, över
400 m. Fyr-, lots-, tull- och telegrafstation.
Landsorten. I motsats till huvudstaden
benämning på hela det övriga landet,
städerna inbegripna.
Landsrätt. Urspr. benämning på
lands-skapslagen, sedermera på den för
landsbygden i motsats till städerna gällande
allmänna landslagen. Att en stad »lyder
under landsrätt» betecknar numera, att den
saknar egen jurisdiktion.
Landssekretariatet. Se
Fackförening!
Landssekreterare. Se Länsstyrelse!
Landsstaten. Sammanfattande
benämning på samtliga länsstyrelser med
personal samt underordnade ämbets- och
tjänstemän ute i länen.
Landstad, Magnus Brostrup, f.
1802, d. 1880. Norsk skald och präst,
vilken samlat och utgivit Norges folkvisor,
Norske folkeviser (1851—53), samt skapat
den 1869 auktoriserade och ännu gällande
norska psalmboken.
La’ndsteiner [— sjtajner], Karl, f.
1868. Österr. läkare och vetenskapsman,
sedan 1922 prof, vid Rockefellerinstitutet
i New York. L. erhöll för sin upptäckt av
människans blodgrupper 1930 års
Nobelpris i medicin och fysiologi.
Landsting. 1. Urspr. liktydigt med
landskapsting, på vilka fordom de
fria männen samlades för att under
lagmannens ledning skipa rätt och besluta
om andra gemensamma angelägenheter. Så
småningom gick emellertid landskapens
och länens självstyrelse förlorad för att
återuppstå år 1862 i nuvarande gestalt. 2.
Representantförsamling för självstyrelse
inom ett län. (Kalmar län är delat i två
landstingsområden). Den grundläggande
landstingsförordningen av år 1862 har
efterträtts av lag om landsting d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
