Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksattaché ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•847
Lantbruksveckan— Lantmannapartiet.
3848
skolans inrättande kvarstår Alnarps
lantbruksinstitut dels som en läroanstalt,
vilken avser att utbilda driftsledare vid det
större jordbruket, och dels som mejeri- och
trädgårdsinstitut.
För den lägre lantbruksundervisningen
är sörjt genom lantbruksskolor och
lantmannaskolor. De första
lantbruksskolorna upprättades redan i början
av 1800-talet, men blevo av kort
varaktighet. Vid mitten och under senare delen av
1800-talet uppstodo lantbruksskolor i
rikets alla län. 1932 var antalet 12.
Kurserna äro dels tvååriga, dels ettåriga samt
såväl praktiska som teoretiska. Till varje
lantbruksskola hör en skolegendom.
Skolorna äro främst avsedda för blivande
arbetsledare, och de benämnas ofta
rätta-reskolor.
Lantmannaskolorna tillkommo på
1880-talet, ursprungligen som en praktiskt
betonad fortsättningskurs vid folkhögskolan.
Nu finnas 30 lantmannaskolor.
Undervisningen är enbart teoretisk och omfattar
vid alla en ord. femmånaders vinterkurs
samt vid vissa en niomånaderskurs.
Därtill kommer utbildningskurser för
kontroll assistenter, småbrukarekurser etc.
För undervisning av kvinnlig ungdom
finnas lanthushållsskolor. Deras antal är
(1932) 39. Lärarinnor för dessa skolor
(lanthushållslärarinnor) utbildas vid
lant-hushållningsskolan vid Brogård i Uppland
och vid Fredrika-Bremer-förbundets
lant-hushållsseminarium på Rimforsa i
Östergötland.
Lantbruksveckan. En efter tyskt
mönster inrättad vecka, som hålles i mars
månad varje år i Stockholm, och under
vilken de till veckan anslutna föreningarna
hålla sina sammanträden, anordna
föredrag etc. Den första lantbruksveckan
hölls 1911.
Lantdag (tysk. Landtag’}. Benämning på
folkrepresentationerna i Tyska rikets
stater (även i Finland under den ryska tiden).
— Även i östersjöprovinserna och sv.
Pommern förekommo 1.
Lante’rna (lat.). Fartygslykta, som
nattetid visar fartygets läge och kurs. Både
segel- och maskindrivna fartyg föra röd
babordslanterna och grön
styrbordslanter-na, maskindrivna dessutom ofärgad
topplanterna. Stillaliggande fartyg bära runt
om synligt ofärgat ljus.
Lanterni’n (av fransk, lanterne =
lykta). Lyktformig överbyggnad å tak, torn
el. kupol, som har till uppgift att insläppa
överljus el. att tjäna som prydnad.
Lantförsvaret. Jfr Armé,
Flygvapnet, Marin!
Lantförsvarsdepartementet.
Förutvarande svenskt statsdepartement (fr. 1840); det
sammanslogs år 1920 med
sjöförsvarsdepartementet till försvarsdepartementet.
Lantgreve (tysk. Landgraf). Fordom
benämning på tyska riksgrevar, som icke
stodo under någon hertig utan direkt
under kejsaren. Det sista
lantgrevska-p e t var Hessen-Homburg.
Lanthushållsskola. Se Lantbruk
s-undervisning!
Lantingsha’usen. Sv. adlig ätt fr. 1651,
härstammande fr. Estland (urspr.
Lan-ting), friherrlig 1760, grevlig 1800. J
a-kob Albrekt von L., f. 1699, d. 1769.
General, en av hattpartiets mest
framskjutna medlemmar. L. var 1758—61
överbefälhavare i pommerska kriget och
därefter överståthållare i Stockholm.
Lantmannaförbund (Sveriges L.).
En sammanslutning av agrarföreningar,
bildad 1895 och med ändamål att främja
jordbrukets intressen. L. kallades urspr.
Sveriges agrarförbund men
antog 1903 namnet Sveriges L. Det
upplöstes 1913. Jfr Agrar!
Lantmanna- och borgarpartiet.
Konservativt politiskt parti i A. K., bildat 1912.
L., som sedan 1913 står under ledning av
A. Lindman, har särskilt verkat för
försvaret och en protektionistisk
näringspolitik. Efter nyvalen 1928 räknar partiet 73
led. och är näst socialdemokraterna A. K:s
största parti. Jfr Lantmannapart
i-e t!
Lantmannapartiet. Parti inom A. K.,
bildat år 1867 och utgörande en
samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>