Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannaskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3849
Lantmannaskola—Lanu’go.
3850
slutning av det gamla bondeståndets
medlemmar. L., som blev ett utpräglat
klassparti, satte som sitt viktigaste mål
befrielse fr. grundskatterna och
indelningsverket. Partiet präglades av ett visst
oförstående för högre statliga och kulturella
intressen och av misstro mot byråkratien.
Ehuru i många avseenden konservativt
upptog det en del liberala synpunkter
med stark betoning av bondeintressena,
ivrade för sparsamhet i statsförvaltningen,
jämnare avvägning av den kommunala
rösträtten, sedermera även för utvidgning
av rösträtten till A. K., förbättring av
skolväsendet m. m. Efter långa strider och
efter ett preliminärt beslut 1885 löstes
skatte- och försvarsfrågorna 1892, i det att
grundskatterna avskrevos och
indelningsverket ersattes av allmän värnplikt. På
grund av den genomgripande striden
mellan protektionister och frihandlare under
1880-talet sprängdes partiet 1888 i det
tullvänliga och konservativa Nya
lantmannapartiet samt det
frihandels-vänliga Gamla lantmannapart
i-e t. 1895 sammanslogos dessa grupper till
det huvudsakligen konservativa
lantmannapartiet, som 1912 tillsammans
med Nationella framstegspartiet bildade
det s. k. Lantmanna- och
borgar-partiet. — L. var fr. 1870-talet till
1906 A. K:s starkaste parti. Bland dess
ledande män under 1870- och 80-talen
märkas A. Posse, Liss Olof Larsson, A. P.
Danielsson och K. If var sson samt senare
O. Jonsson i Hof och C. Persson i
Staller-hult. Litt.: E. Svensén: Karl Ifvarsson
och lantmannapartiet. (Verd. småskr. n:r
24). E. Thermaenius: Lantmannapartiet
(1928).
Lantmannaskola. Se Lantbruk
s-undervisning!
Lantmarskalk. Benämning på
ridder-skapets och adelns ordförande i Sverige
fr. 1625 till ståndsriksdagens upphörande
1865.
Lantmännens Riksförbund. Se S v e
n-s k a L a n t m ä n n e n s riksförbund!
Lantmäteri. L. var hos de gamla
egypterna detsamma som geometri. I
Sve
rige lades 1628 grunden till ett ordnat,
statligt 1., och ledningen av detsamma
övertogs av Kammarkollegium. 1696
till-kommo lantmäterikontor i varje
län, vilka ännu finnas kvar. Det 1757
påbörjade storskiftet bidrog kraftigt till l:s
utveckling i Sverige. Vid laga skiftets
inrättande omorganiserades 1. och kom att
lyda under ett fristående ämbetsverk, G
e-nerallantmäterikontoret, som
1864 ombildades till
Lantmäteri-styrelsen. Den ekonomiska
kartläggningen skildes 1859 från 1. och handhaves
nu av Rikets allmänna
kartverk. Lantmäteristyrelsen förestås av en
generaldirektör och skall utöva tillsyn
över 1. samt upplägga och föra
jordregister. Lantmäteriförrättningarna utföras av
distriktslantmätare och extra lantmätare
på förordnande av länsstyrelserna.
Lantras. Bet. för inhemsk, oförädlad
husdjursras i motsats till de målmedvetet
förädlade kulturraserna.
Lan-tschou. Huvudstad i provinsen
Kansu i n. Kina vid övre Hoang-ho. L. är
stor handelsstad och knutpunkt för
viktiga handelsvägar till Central-Asien. I
L:s omnejd finnas betydande
stenkolsla-ger. Omkr. % mill. inv.
Lantstaten. Se Landsstaten!
Lantviner. Lättare, mindre hållbara
viner, vanligtvis från de mindre gårdarna i
vindistrikten. Jfr Slottsviner,
Slottstappning!
Lantvärn el. 1 a n d v ä r n. Under
medeltiden och långt fram i nya tiden i
Sverige ett uppbåd av alla vapenföra män till
försvar mot en inbrytande fiende. L. togs
bl. a. i anspråk under 1808—1809 års krig.
L. motsvaras numera närmast av
landstormen i vår härordning. Benämningen
användes i utlandet i ungefär däremot
svarande betydelse. Jfr Ledung!
Lanu’go (lat.). Bet. ull. Beteckning för
de fina, ulliga hår, som under den senare
hälften av fosterlivet täcka så gott som
hela kroppen och delvis falla bort under
sista fostermånaden, delvis först efter
födelsen.
–4 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
