Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3867
La’rvse—La’ski.
3868
La’rvje (lat.). I den fornromerska
folktron beteckning för de hädangångnas
onda andar, även kallade 1 e’m u r e s.
Larvik. Stad i s. Norge (Vestfold
fyl-ke) vid en vik av Skagerak. I L. finnes
en bekant kuranstalt, och staden har
betydande trävaruindustri och export av
papper m. m. 10 700 inv. (1931).
Larvmördare. Se Jordlöpare!
Laryngi’t (grek. la’rynx = struphuvud).
Bet. inflammation i struphuvudet och
karakteriseras framför allt av heshet. L.
äro synnerligen vanliga i samband med
katarrer i svalg, näsa och luftrör
(»för-kylningsinfektioner»). Difteri i
struphuvudet (k r u p p) är med rätta fruktad, men
är numera ganska ovanlig. Även
tuberkulos 1. förekommer, oftast vid samtidig
tungtuberkulos.
Laryngosko’p (grek. la’rynx =
struphuvud och skope’in = betrakta). Apparat
för undersökning av struphuvudet och
stämbanden. Jfr Endoskop,
Gar-cia! — Laryngoskopi’,
undersökning genom 1.
La Salle [lasa’11], René Robert C.,
sieur de L., f. 1643, d. 1687. Fransk
upptäcktsresande, som utforskade den amer.
västern och föl’ Frankrikes räkning tog i
besittning landet kring Mississippifloden
(Louisiana).
La Salle [lasa’11]. Amer. automobil,
tillverkad av General Motors.
Lasare’tt (it. lazere’tto, möjligen en
folketymologisk ombildning av Nazareto,
ursprungi. en sjukhusanläggning utanför
Venedig, i anslutning till namnet
Lasa-rus). I Sverige beteckning för större
sjukhus, som äges och helt el. delvis
under-hålles av en stad el. ett landsting
(länslasarett). L. lyda under
Medicinalstyrelsen. Varje länslasarett styres av en
lasarettsdirektion, och
läkarevården å 1. bestrides av 1 a s a r e 11 s 1
ä-k a r e, som tillsättes av Kgl. Maj :t
efter förslag av Medicinalstyrelsen, sedan
lasarettsdirektionen givit förord åt en av
de sökande. Antalet 1. var 92 st. år 1929
med 15 534 vårdplatser. — Lasar
ettsfa r t y g, fartyg för vård och transport
av sjuka och sårade i krig. L. skola enl.
Haagkonferensens bestämmelser vara
vitmålade med en längsgående grön rand
(Röda korsets el. privata 1. skola ha röd
rand). De äro okränkbara och få ej
beväpnas.
La’sarus (förk. form av hebr. Eleazar,
som bet. »Gud hjälper»). 1. I Joh. 11 kap.
en av Jesus fr. de döda uppväckt broder
till Marta och Maria i Betanien. 2. I en
av Jesu liknelser (Luk. 16 kap. 19—31
v.) namn på den sjuke och fattige
mannen vid den rikes dörr. Denne L. har
inom den kat. kyrkan blivit de sjukas
och särskilt de spetälskas beskyddare och
givit upphov till namnet på de hospital,
där spetälskesjuka vårdades, fasaret t,
sedermera benämning på sjukhus i allm.
Jfr Lasarett!
Las Bela. Brittisk skyddsstat, som
omfattar en del av s. Belutsjistan.
Lasciv [lasji’v] (lat. lasci’vus). Bet.
slipprig, lättfärdig. — Lascivit e’t,
slipprighet.
Lase’ra. Måla med genomskinlig färg,
så att föremålets (träets) egen färg synes
igenom. Jfr Lasursten!
Laserpi’tium. Växtsläkte (fam.
Umbel-li’ferce) med en sv. art, L. latifo’lium
(S p e n ö r t), en mycket högväxt ört med
trubbiga bladflikar.
Lashkar [lasjka’]. Se Gwalior 2!
Lasista’n el. L a z i s t a’n. Landskap
i n. ö. Turkiet (till en mindre del inom
Sovjet-Ryssland), bebott av ett georgierna
närstående folk, laser el. 1 a z e r.
Laske. Härad i Skaraborgs län.
Lasker, Emanuel, f. 1868. Tysk
schackspelare, innehavare av
världsmästerskapet 1894—1921. L. har utgivit
filosofiska arbeten samt böcker om schack.
Laske-Vedum. Socken i Skaraborgs län
(Laske härad). 1 145 inv. (1932).
La’ski, Jan, f. 1499, d. 1560.
Kalvi-nistisk reformator av polsk börd, som
verkade för reformationen i
Nederländerna, England, Tyskland och Polen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
