Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leeuwenhoek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3899
Lega’l—Leghorn.
3900
seln) skulle husbonden lämna tjänaren
städj epenning (»städja»).
Lega’1 (fransk, legal av lat. lex = lag).
Bet. laglig. — L e g a 1 i s e’r a, göra
laglig, ge laglig giltighet. —‘ L e g a’l i t e r,
enligt lag, på lagligt sätt. — Legala
annonser, kungörelser, som enl. lag
skola offentliggöras i Post- och inrikes
tidningar el. ngn lokaltidning. Dylika
kungörelser gälla vissa val, inskrivning av
värnpliktiga, exekutiva auktioner,
konkursstämningar m. m. — Legala
bevisteorien. Se Bevis!
Legaspi. Annat namn på A 1 b a y.
Lega’t (lat. lega/re = befullmäktiga,
testamentera). 1. Sändebud, särskilt påvligt
sådant. 2. Testamentariskt förordnande.
Legatio’n (fransk, légation av lat.
lega’-tus = utskickad). En diplomatisk
beskickning, dess medlemmar el. ämbetslokal. Se
Beskickning! —
Legationspredikant, legationsråd,
legationssekreterare, se
Beskickning!
Lega’to (it. av lat. liga’re = binda).
Inom musiken beteckning för ett bundet
föredrag, där de olika tonerna följa på
varandra utan avbrott. L. angives i notskrift
med en båge: z—
Le’ge a’rtis (lat. lex = lag och ars —
konst). Bet. enl. konstens regler; på
recept förkortat 1. a.
Lege’nd (av lat. lege’ndum = det som
bör läsas). 1. Berättelse om en martyrs el.
ett helgons levnad. L. betonar i regel
starkt de underverk, järtecken o. dyl.,
som inträffat under den heliges liv el.
efter hans död, och framställer honom som
ett ideal av världsfrånvänd
trosinnerlig-het. Till sitt innehåll bygger 1. på en
historisk kärna, som senare omspunnits
med sagostoff o. dyl. av i många fall
österländskt ursprung. L. ingick urspr. som
ett led i kyrkans latinska gudstjänst men
översattes tidigt till vulgärspråken,
varigenom den kom att utöva ett synnerligen
mäktigt inflytande på hela medeltidens
världsåskådning. De älsta 1. härröra fr.
den kristna kyrkans första tid och
författades i en ständigt ökad omfattning till
inemot medeltidens slut. Även Sverige har
att uppvisa en betydande
legendlitteratur, bestående dels av övers, till sv. av
utländska latinska legendsamlingar, främst
det märkliga Fornsvenska legendariet (sv.
bearb. av Jacobus de Voragines Legenda
aurea), dels originalarbeten om
inhemska helgon, vanl. förf, på latin, t. ex.
8:t Sigfrids legend (den älsta, fr. början
av 1200-talet) och Legenden om den heliga
Birgitta, Vita S:ce Birgittce (förf, av
Birgittas biktfäder Petrus fr. Alvastra och
Petrus fr. Skänninge, tryckt år 1487).
Litt.: Legender från Sveriges medeltid,
utg. av E. Fogelklou, A. Lindblom och E.
Wessén (1917). 2. Inskrift på ett mynt el.
sigill el. en banderoll. 3. Inom musiken ett
instrumentalt el. vokalt tonstycke av
berättande lyrisk karaktär med
medeltids-legendens stämning. L. närmar sig
formellt oratoriet.
Leger [lesjä’r]. Se Legär!
Leger [lesje’], F e r n a n d, f. 1881.
Fransk målare, en av kubismens mest
framskjutna målsmän.
Lege’ring (lat. liga’re = binda,
förena). Blandning av två el. flera metaller,
även av metall med kol, kisel o. dyl. I
senare fallet förekommer dock oftast en
blandning av metall och metallkarbid,
resp, -silicid. L. kunna vara av flera olika
slag, beroende på om de olika
beståndsdelarna (komponenterna) i fast
tillstånd äro lösliga i varandra samt om
de med varandra ingå kemiska föreningar.
L. äro i regel hårdare och ha större
motståndskraft mot syror, luft, vatten o. dyl.
än de rena metallerna. Elektriska
ledningsförmågan är däremot oftast mindre
än dessas. Allmänt använda legeringar
äro de olika järn- och stålsorterna
(kol-järnlegeringar) samt specialstål och
rostfritt stål, mässing, brons, nysilver m. fl.
Leggiero [leddjä’rå] (it.). Bet. lätt.
Inom musiken beteckning för ett lätt
pianoanslag.
Leghorn. Se Höns!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
