Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3901
Legien—Legy ’mer.
3902
Legien [legi’n], Karl Rudolf, f. 1861,
d. 1920. Tysk socialistisk politiker, ledare
för de tyska fackföreningarnas
samorgani-sation från 1890, led. av tyska riksdagen
1393—98 och 1903—18.
Le’gio (lat. av le’gere — plocka, välja,
utskriva). Bet. legion, härskara; många.
Legio’n (lat. le’gio = urval, utvalt
manskap, häruppbåd). Inom det romerska
krigsväsendet en häravdelning om 4 200—
6 200 man.
Legislati’v (fransk, législatif av lat.
le’-gis la’tio = lagstiftning). Bet.
lagstiftande. — Legislat u’r, lagstiftande
myndighet.
Legiti’m (lat. legi/timus av lex = lag).
Bet. laglig; rättsenlig; född inom
äktenskapet. — Legitimati o’n, styrkande
av behörighet el. laglighet; erkännande av
utom äktenskapet födda barn. — L e g i t
i-m e’r a, göra laglig, styrka sin behörighet
el. identitet. — Legitimite’t,
laglig-het, rättmätighet; äkta börd; en regents,
tronpretendents el. ätts lagliga rätt till
kronan. — Legitimitetsprincip,
inom statsrätten en grundsats om
oföränderligheten och oinskränktheten i ett
ärftligt furstehus’ makt (»konungadöme av
Guds nåde») över ett statsområde oberoende
av dettas geografiska el. kulturella
samhörighet; (mots.: folksuveränitet
s-principen). — Legitim i’s ter, i
vidsträckt bet. anhängare av
legitimitets-principen, i inskränkt bet. ett franskt
politiskt parti, som verkade för den
legitima, genom julirevolutionen 1830 störtade
äldre Bourbonska linjen.
Legnano [lenja’nå]. Fabriksstad i n. v.
Italien (prov. Milano), med betydande
tillverkning av motorer och sidenvaror.
27 000 inv. (1921).
Legostadgan. Se L e g a!
Legotrupper. Benämning på de värvade
trupper, vilka från slutet av medeltiden
under de närmaste seklerna bildade de
dåtida härarna, togo tjänst oberoende av
nationalitet och religion hos den stat el.
fältherre, som bjöd de största förmånerna.
Legrand [logra’n], Louis, f. 1864.
Fransk konstnär, framstående etsare.
Legros [logrå’] Alphons e, f. 1837, d.
1911. Fransk konstnär verksam i
England, som särsk. genom sina teckningar
och etsningar utövat ett betydande
inflytande.
Legua’ner (Igua’nidce). En fam.
Ödlor, nära släkt med fam. Agami’d<z. De
LEGUANER. Fotografi.
förekomma i Amerika samt på
Madagaskar och Fidjiöarna. Den mest kända är den
amer. Igua’na tubercula’ta, som blir 1,5
m lång och har en taggig kam längs
ryggen. Köttet och äggen äro ätliga.
Legumino’sae. (Ärtväxter el. B a 1
j-växter). Växtfamilj omfattande över
12 000 arter i alla delar av jorden. De äro
träd, buskar el. örter, vanl. med
parbla-diga el. fingrade, stipelförsedda blad, som
hos några (Desmo’dium, Mimo’sa) utföra
egendomliga rörelser. Blommorna äro
samlade i en blomställning, vanl. klase; frukten
i regel en balja. Frö vita saknas el. är
obetydlig. L. delas i flera underfamiljer; de
sv. arterna tillhöra gruppen
Papiliona’-cece, som har fjärillik blomma. Dess
nedåt-riktade del, som innesluter de
sammanväxta ståndarna och pistillen, kallas köl,
sidobladen vingar och de två
uppåtrik-tade, sammanvuxna bladen segel. Många
1. äro synnerligen viktiga kulturväxter,
antingen som födoämnen (t. ex. ärter)
el. foderväxter (t. ex. klöver).
Legy’mer (fransk, légume = ärtbalja).
Bet. grönsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
