Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lied ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3969
I.led — Ligni’n.
3970
ringar. Befolkningen är tysk med katolsk
religion. L. har tull- och myntunion med
Schweiz, som också bevakar landets
utri-kesintressen. 10 000 inv. (1930).
Huvudstad: V a d u z. L. blev självständigt 1719,
tillhörde Tyska riket 1719—1806, var 1806
—15 införlivat med Rhen förbundet, 1815
—1866 med Tyska Förbundet. Ären 1866
—1918 var L. nära anknutet till
Österrike för att efter Österrikes
sammanbrott sluta sig till Schweiz.
Lied [lit] (tysk.). Inom musiken bet. för
visa, en tonsatt, lyrisk dikt. — L i e d
ohne Worte, bet. sång utan ord, ett
kort instrumentalt, melodiskt tonstycke.
Dess skapare är Mendelssohn.
Liedbeck. 1. Per Jakob, f. 1802, d.
1876. Sv. läkare, lärare vid Gymnastiska
centralinstitutet. 2. Alrik L., f. 1834,
d. 1912. Den förres son,’
sprängämnesin-genjör, som utarbetat flera apparater för
framställning av dynamit och röksvagt
krut.
Liedgren, Karl Gustaf Emil, f.
1879. Teol. doktor, lektor i Västerås, förf,
av arbeten i svensk psalmhistoria.
Liége el. Liége [liä’sj] (tysk. Luttich).
1. Prov, i ö. Belgien. 2. Stad i L. 1 vid
floden Ourthes utflöde i Meuse. L. har
universitet och livlig industri, knuten till
traktens rika malm- och
stenkolstillgån-gar. Vapentillverkningen är sedan
gammalt berömd. 168 000 inv. (1930). L.
intogs av tyskarna vid världskrigets början
1914.
Liegnitz [li’g-]. Stad i Tyskland i s. ö.
Preussen (prov. Schlesien), med betydande
industri. 72 000 inv. (1925).
Lienshyttans Järnbruk. Se R i d d a
r-h y 11 e a. b.!
Lier [lir] (fransk. Lierre). Stad i
Belgien i prov. Antwerpen, med gammal,
berömd sidentillverkning. 28 000 inv. (1930).
Lie’ra (fransk, lier). Bet. förena,
förbinda.
Lierre. Se Lier!
Li’estöl, Knut, f. 1881. Norsk
folk-lorist, professor i Oslo sedan 1917.
Lietuva’. Se Litaven!
Life and work [lajf send oo’k] (eng.). Bet.
liv och gärning, ekumeniska mötets i
Stockholm 1925 motto. Jämför
Ekumenisk, Världsförbundet
för mellanfolkligt
samförstånd genom
kyrkosamfunden!
Lifland. Se Liv land!
Liga (fransk, ligue, eng. league av lat.
liga’re = binda). Förbund, förening; i sv.
språkbruk vanl. i klandrande bet.
(»tjuvliga» el. dyl.). — L i g i’s t, person som
tillhör en 1.
Ligame’nt (lat. ligame’ntum = band)
el. b a n d. Av bindväv bestående bandlika
bildningar, som förekomma vid
ledgångarna samt i bukhålan, där de fästa flera av
organen, t. ex. livmodern.
Ligatu’r (lat. ligatu’ra = bindning).
Omknytning (underbindning) av
ådror vid operationer. L. sker med silke,
catgut el. dyl.
Liggedagar. Den tid, som ett fartygs
befälhavare är skyldig att utan ersättning
avbida godsets lastning el. lossning. Är ej
lastningen resp, lossningen fullbordad
in-nom 1., är befälhavaren skyldig att mot
ersättning, vars storlek per dag
bestämmes i fraktavtalet lämna rådrum därtill,
överliggedagar.
Liggsår (lat. decu’bitus). Brandiga sår,
som vid långvarigt sängläge uppstå å de
för tryck utsatta kroppsdelarna genom
cirkulationens upphävande i desamma. L.
förekomma i synnerhet hos gamla och
magra personer och vid åderförkalkning.
De förebyggas genom kuddar el. luftringar
av lämplig form samt noggrann renlighet.
Redan uppkomna 1. äro mycket svåra att
läka.
Ligni’n (lat. li’gnum = ved) el.
vedämne. Ett i ved- och bastceller i riklig
mängd förekommande derivat av cellulosa.
L. löses av sulfitlösning el. natronlut och
borttages på så sätt ur veden vid
tillverkning av pappersmassa. En ringa del
stannar dock alltid kvar. Då 1. ger en del
syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
